Hypotyreos är en sjukdom som kan vara svår att diagnostisera. Trots att kliniska symtom är kända kan det vara svårt att sätta dem i samband med hypotyreos. Många personer är obehandlade och kontaktar primärvården flera gånger med olika symtom. Det skapar ett onödigt lidande för dessa personer. Distriktssköterskan kan ha en viktig uppgift i patienternas vård då de söker för olika symtom via mottagning eller telefon.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Idag lever femton procent av Sveriges befolkning med matöverkänslighet. Det ställer krav pårestaurangbranschen som måste kunna möta dessa gästers behov. Det finns dock problem inom branschen som försvårar situationen, dels bristande kunskap, hög personalomsättning samt en norm i samhället vilken säger att man tackar inte nej till mat som serveras. Uppsatsens teori och empiri utgår från Five aspects meal model från Restaurant and Culinary Arts vid Örebro Universitet, samt författarna Link och Phelans (2001) fem komponenter för beskrivning av stigmatisering. Syftet med uppsatsen är att utforska matöverkänsliga gästers upplevelse och erfarenheter av besök på restaurang.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet.

SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp.

Förändringsarbeten pågår ständigt och det är därför av intresse att förstå vilka faktorer som krävs för att lyckas. En biståndsenhet genomförde tillsammans med en handledare ett projekt för att bland annat förbättra kommunikationen. Arbetet genomfördes 2003 och uppföljningen görs med en skriftlig enkät 2006. Upplevelsen av kvarstående effekter av förändringsarbete är av intresse för att utvärdera resultatet av grupphandledningen på längre sikt. Inledningsvis beskrivs typiska utmaningar med förändringsarbete på individ och organisationsnivå.

Mångkulturella samhällen växer sig allt större. Detta innebär att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor upplever mötet med vården i ett främmande land. Den grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förväntningar i mötet med vården, svårigheter och utmaningar för åtkomst av vård, svårigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vården.