Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi får en känsla av välbefinnande och vi har lättare för att koncentrera oss. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens strävandemål om rörelse. Vilka svårigheter respektive möjligheter finns det med att få in rörelsen i vardagen på förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger från tre olika förskolor har vi fått deras syn och perspektiv på dessa frågor.

Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskan ställs ibland inför att vårda svårt sjuka barn på allmänna intensivvårdsavdelningar som i huvudsak vårdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krävande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka små barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes på tre olika sjukhus.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett Bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till Brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och Brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Palliativ vård är ett tillvägagångssätt som ska förbättra livskvaliteten hos döende patienter och deras närstående. Palliativ vård är en del i sjuksköterskeyrket och framkallar många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vård av vuxna patienter. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: Känslan att vara utanför sitt kunskapsområde, känslan att vara tillräckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor Brist på kunskap om kultur och religion. Denna Brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Introduktion: I NNR 2012, har man höjt rekommenderat intag av vitamin D från 7,5 ?g/dag till 10 ?g/dag för personer från 2 år upp till 74 års ålder. Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten bland vuxna 2010-11 visar att medelintaget av vitamin D i genomsnitt var 7,0 ?g/dag. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har en högre risk för osteoporos på grund av medicinering med cortison samt Brist på vitamin D.Syfte: Att undersöka om personer med IBD uppnår de nya höjda rekommendationerna gällande intag av vitamin D via maten och/eller kosttillägg och kosttillskott.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och Brist på empati, kamp om renhet, omgivningens Brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Arbetet undersöker och kartlägger säkerhetsmedvetenhet gällande IT-användning samt säkerhetsnivån hos hemanvändare. Undersökningen grundas i påståendet att en legitim användare ofta utgör en säkerhetsrisk för systemet genom Brist på kunskap. Anledningen till att fokus läggs på hemanvändaren är syftet att få fram data kring användarens säkerhetsmedvetenhet i en miljö där denne inte blir påverkad av utomstående faktorer såsom säkerhetsregler som ofta förekommer på arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkätundersökning samt experiment. Arbetet använder sig också av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahålla bakgrund, fördjupa kunskapen inom ämnet samt sätta arbetet i ett större sammanhang.

Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.