Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor..

Huvudsyftet med vår uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans. Vi ville även undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande, och om svaret var ja: vad kunde det bero på? Vår förhoppning var även att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser. För att få svar på våra frågor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkäter till samtliga polisstudenter som var uppväxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i Umeå, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, år 2005-2006.

Syfte:            Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur företag ser på rekrytering via bemanningsföretag. Vilka är de bakomliggande motiven till att hyra personal istället för att anställa och dess fördelar/nackdelar?Metod:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form där respondenterna fritt fick tala utifrån den egna referensramen. En telefonteknik användes vid bokning av intervjuer.Problem:      För att uppnå en maximal lönsamhet och samtidigt behålla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska på det bundna kapitalet.

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated..

Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är i första hand att öka förståelsen för den betydelse som den initiala envägskommunikationen mellan mottagare och sändare har för effektiviseringen av rekryteringsarbetet. I undersökningen vill vi jämföra företagens tanke med de sökandes tolkning av platsannonser för att se om det finns brister i kommunikationen som kan åtgärdas. Metod: Med kvalitativa intervjuer med tre företag och tio potentiella sökande samt en enkät har vi studerat tolkningar av platsannonser. Vi har intervjuat företagen för att förstå idén och personprofilen som annonsen beskriver, och därefter intervjuat tio personer som kunde tänkas söka tjänsterna. Vi har i undersökningen använt en enkät för att avgöra om företagen och de sökande har samma uppfattningar om vad som är viktigt att inkludera i platsannonserna.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod är den metod som bäst kan predicera framtida arbetsprestation. Många rekryterare litar dock på sin intuition istället och det finns således ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkät skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en känslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

In the report "Män är IT-tekniker; kvinnor är i helpdesk", several women in different positions at a male-dominated IT company are interviewed. The company wants to be able to hire more women, and have started group meetings with the women at the company to discuss related issues.The purpose of the interviews was to hear the women's views on the company, relating to gender equality issues. The interviews are then analysed through organisational theory and gender theory.One of the conclutions is that the company has to question their essential views on gender to be able to see bigger changes through..

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ?Morgondagens idrott? utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med målet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrån upplevelser av dess användande bland förespråkare av metoden, rekryterare och kandidater. Frågor som ställs är: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjälp av metoden samt är denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strävan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar på symptomen i stället för på orsakerna och därför gör den till en kortsiktig lösning. De som är kritiska mot metoden menar även att det nästintill är omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.