När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär.

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be Breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in Breastfeeding affects the outcome of Breastfeeding. Health professionals' attitudes to Breastfeeding have an impact on the Breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in Breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to Breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

?Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken globalt gällande kvinnor. Att leva med en bröstcancersjukdom kan innebära mycket svåra lidanden. Många av kvinnorna får stora vårdbehov och där kan vårdpersonalen ibland orsaka vårdlidande utan att vara medvetna om problemet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdlidande för kvinnor med en bröstcancer sjukdom Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med sju kvalitativa artiklar. Författarna identifierade olika mönster och kategorier i artiklarna.

Bröstcancer är en av de vanligaste sjukdomarna bland kvinnor i Sverige. Varje dag får 15-20 kvinnor diagnosen bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med och vårdas för bröstcancer. En litteraturstudie har använts och självbiografier har analyserats för att få en kvalitativ ansats. Analysen resulterade i fem kategorier vilka representerar de erfarenheter som framkom bland kvinnorna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Determination of serum thymidine kinase 1 (TK-1) activity is used as a tumour marker in both human and veterinary medicine. TK-1 is an intracellular enzyme involved in a salvage pathway of DNA synthesis. The expression of TK-1 is cell cycle dependent and the activity increases markedly after the G1 to S transition in the cell cycle and then declines rapidly in G2. The pronounced proliferative activity in tumour cells result in a higher TK-1 enzyme activity within the cell. The fact that the increased TK-1 activity can be measured in serum makes TK-1 a useful marker in diagnostics of neoplastic diseases and it provides information regarding prognosis and treatment effectiveness. In human medicine a radioactive based test is used to determine the TK-1 serum activity.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer.