The aim of the study was to compare productivity in first thinning of birch stands, when either energy- or pulpwood was harvested. The systems total profitability was also compared by including forwarding and chipping costs. A Gremo 950 HPVR harvester was used and the same driver was used under the entire study. During the pulpwood harvest a Logmax 4000b harvester head was used and a feller buncher head made by Silvatec was used during the energy wood harvest. Six study unit pairs were located in a birch dominated stand outside Ängelholm in Skåne.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande.

Många kvinnor som överlevt bröstcancer får en rädsla för återfall. Trots avsaknad av sjukdom kan människan uppleva minskad känsla av välbefinnande. Människans livsvärld kan påverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen ändras. Studiens syfte är att belysa hur rädslan för återfall påverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in från nio biografier och självbiografier.

The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa.Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur både medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att få kännedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologiför att därmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvårdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden består av en litteraturstudie baserad på vetenskapliga omvårdnadsartiklar som söktspå databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlätta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver därför vårdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor genom att erbjudaemotionellt stöd genom gruppsamtal, lämplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. Därför är det viktigt attsjuksköterskan får relevant specialutbildning samt handledning så att de kan erbjuda etteffektivt omhändertagande..

FSC (Forest Stewardship Council) is the major form of certification system in Swedish forestry today and its more than 11 million hectares are covering almost half of the total productive forest area in the country. Its regulations prescribe that at least 10 wind firm trees should be left behind after every clear cutting operation. This study have taken place on 30 recently clearcut objects in Bergslagen, Sweden, were an inventory of the standing stock have been made. The research shows that, with 90 % security, the retained trees together contain 9-13 m3sk per hectare. Pine is the dominant tree and it covers more than half the numbers of retained trees and its volume cover 65 % of the retained trees total volume. Spruce is on second place with 30 % of the retained trees, but only 21 % of the standing stock.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Hormonersättningsterapi (HRT) används för att lindra vasomotoriska och urogenitala symtom associerade med klimakteriet. Eftersom behandling med enbart östrogen förknippats med endometriell hyperplasi och livmodercancer, tillsätts progestagener till östrogen-beredningar i HRT hos kvinnor med intakt livmoder för att motverka den proliferativa effekten av östrogen och förebygga cancerutveckling i livmodern. Sådan kombinerad HRT har emellertid associerats med ökad risk för bröstcancer. Vid kombinerad HRT används olika typer av progestagener och olika behandlingsregimer (kontinuerlig eller sekventiell tillförsel).Syftet med detta arbete var att undersöka vad som ökar risken för bröstcancer vid kombinerad HRT: valet av progestagen-typ eller vilken behandlingsregim (kontinuerlig/sekventiell) som används.Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade sju studier om HRT och bröstcancerrisk, vilka hämtades från databasen PubMed.Utifrån undersökta studier kan man dra slutsats att ökad risk för bröstcancer associeras med kombinerad östrogen-progestagen HRT jämfört med HRT med enbart östrogen och framför allt om man jämför kontinuerlig kombinerad HRT med sekventiell kombinerad HRT med ett dos-responsförhållande som bakomliggande grund. Progestagen-typ kan ha effekt på risken för bröstcancer men detta behöver undersökas ytterligare..

Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar.