Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående.

Background: Cancer is the most common cause of death among children in Sweden. The disease and the treatment cause suffering among the children, which also affects their parents. Research has shown that parents of children with cancer have poorer health. It is the nurse?s responsebility to help, not only the child, but also the parents in their difficult situation.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Every year 300 children in Sweden are diagnosed with cancer, but through research and successful clinical work 70 % of the children survive their cancer. Aim: To illuminate nursing care of children with cancer. Method: The study was carried out as a general literature study through systematic review and analyse of 18 scientific articles. Result: The analysis resulted in five themes: Support, play as a psychological assistance, alternatives to alleviation of pain, nutrition and relieving symptoms of fatigue.Conclusion: It is important that the nurse has knowledge about the children and their family?s experiences when dealing with a cancer illness to provide the children with adequate care.

This study aims to explore parents and treatment personnels experiences of the Marte meo methodat a family treatment home. Three retrospective interviews were made with parents whoexperienced Marte meo treatment, as well as four interviews with treatment personnel. The purposeof the Marte meo method is to develop the interaction between parent and child. Previous resultsfrom studies show that treatment with the Marte meo method could provide positive effects to theparent child relationship. The results in this study have been analyzed by using parts of attachmenttheory, the salutogenic perspective and the term intersubjectivity.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Background: Prostate cancer is the fourth most common cancer disease in the world and affects mainly older men. While having prostate cancer the treatment can be both medical and surgical and both these treatments can give side effects like erectile dysfunction, lost libido and hot flushes. Sexuality among elderly is often associated with taboo, but sexuality exists among elderly and is important for their wellbeing and quality of life. It is common that nurses don?t address and discuss questions concerning sexuality with patients, even though they know that sexuality often is affected while having a disease or experiencing illness.

När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring.

The problem of finding targeted medicine is a central problem in chemotherapy. From this point of view the ubiquitin-proteasome system is a highly promising object in the pharmaceutical approach. Proteasome plays a critical role in cellular protein degradation, cell cycle and apoptosis regulation.Proteasome inhibitors are substances blocking the actions of proteasome. Cancer cells are more sensitive to inhibition of the ubiquitin-proteasome system than normal cells. Therefore proteasome inhibitors have the potential to be successfully used in the cancer treatment.The study aimed to test various substances to identify possible proteasome inhibitors with the IncuCyteTM FLR image system and fluorometric microculture cytotoxicity assay.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories.