StudieobjektSvenska kyrkans Branschanpassning av årsredovisningen.SyfteSyftet är att undersöka om och i vilken utsträckning församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan tillämpar rekommendationerna i Branschanpassningen och rekommendationen från 2005 om ändamålsbestämda gåvor i upprättandet av årsredovisningen.MetodStudien har skett med en kvalitativ metod. Huvudkällan har varit sekundärdata i form av årsredovisningar som har använts för att kunna besvara problemställningen samt en komplettering med primärdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin.SlutsatsEfterlevnaden av Branschanpassningen bland församlingar och samfälligheter var på vissa punkter bristfällig. Det var stora variationer i tillämpningen av Branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar medan resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå.