Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

En av de senaste trenderna inom Employer Branding är att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hårdnande arbetsklimat är det viktigt att arbetsgivareförstår vad potentiella arbetstagare efterfrågar, för att öka förutsättningarna att skapalångsiktigt hållbara relationer och minska risken för ohälsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta ställning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som är avgörande för deras ställningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger på socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

The users of social media channels are today increasing rapidly. Because of this it has become more important for individuals to be seen and stand out of the crowd. The concept of personal branding has become more widespread and is today an important factor for individuals who want to communicate their personality on the Internet.The purpose of this study is to examine the role of personal branding in today?s society and to find similarities in how established bloggers use communication tools to increase their visibility. This has been done through qualitative interviews with individuals who write and shape their blogs depending on how they want to be seen on the Internet.By analysing our findings we came to the conclusion that personal branding is becoming more important in a world that is becoming more and more digitalized.

Title: Branding the public sectorAuthor: Rasmus Bergmark and David BackmanTutor: Magnus FredrikssonPurpose: The purpose of this thesis was to examine branding in the public sector. The frame extends to government agencies and authorities in the Swedish public sphere, and aims to identify ulterior motives for their work with branding.Method/Material: The material used in this thesis consists 102 graphic manuals for government agencies in the Swedish public sector. The examination was based on an inductive survey where we extracted prominent motives among the graphic manuals.Main results: The main results of this survey shows which ulterior motives are more prominent than others, why they are more prominent and correlations between different motives.Number of pages: 53Course: Media and Communications studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information sience, Uppsala universityPeriod: Fall 2013Keywords: Corporate branding, public sector, motives, market communication.

This study deals with branding at an individual level and aims to explore what a personal brand means, what benefits that?s obtained by actively working with a personal brand, as well as the strategies and methods used in the development of it. It has also meant a restriction in choice of interviewees made to informants who are familiar with and active in the personal branding process in their daily life. The essay is based on a qualitative research approach; six people working in various occupations were interviewed by a desire to generate information from different perspectives. The result shows that a personal brand is all about credibility, authenticity, and the image you present to others.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess.Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen..

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept.

Uppsatsen behandlar ämnet city branding, där undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förståelse för en mindre del inom denna varumärkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom ämnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhåller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, värden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, då sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumärkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhållandet mellan varumärkesidentitet och varumärkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgår från staden Helsingborg, där vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, värden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

The purpose of this thesis was to study the importance of an artist?s personal brand from a record company and artist management perspective. We also aimed to investigate how these companies work to create and maintain an artist?s personal brand. The study conducted was a case study based on interviews with staff members of a major record company, Universal Music AB, and an artist management, United Stage Management Group AB.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används.Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt.En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser..

Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan använda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhålla nuvarande och framtida anställda.Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer brandingSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur employer branding används på företaget Atlas Copco utmed tre områden: attrahera anställda, kvarhålla och motivera anställda samt utvärdering och effekt av strategin.Metod: Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär. Deduktiv undersökningsansats har använts. Primärdata utgörs av intervjuer med respondenter från Atlas Copco.Slutsats: I studien i fråga har det framkommit att Altas Copco lägger tonvikt på att attrahera potentiella anställda till skillnad från att kvarhålla och motivera nuvarande medarbetare. På samma sätt har det i studien framkommit att lite fokus ligger på utvärdering och effekt av strategin..