Light has always fascinated humans but ever since the invention of the first light bulb, the use of artificial lighting has accelerated dramatically. Darkness has never been as rare as today and the overuse of lighting has created a new phenomenon called light pollution. Most living beings are biologically dependent on the recurrent twenty-four-hour rhythm of light and darkness, called the circadian cycle. Human beings are evolutionary developed after this circadian rhythm and the effects of constant artificial light is yet unknown. Scientists fear the consequences of constant lighting and what it means physically, mentally and philosophically for the human species.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund: Datortomografiundersökningar har under de senaste åren ökat markant över hela världen då det är en snabb och lättillgänglig metod. Undersökningen ger detaljrik information om patientens anatomi men innebär också relativt hög stråldos. Vid datortomografiundersökningar exponeras patienten för joniserande strålning vilket utgör en risk för strålningsinducerad cancer. Syfte: Att belysa strålsäkerhetsåtgärder som kan vidtas för att minimera stråldosen till patienten i samband med datortomografiundersökning. Metod: Examensrapporten har genomförts som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades för att svara på rapportens syfte.

Mast cells have for a long time been known to accumulate around tumors (Maltby et al., 2009). Studies show that they may be important and sometimes essential in tumor angiogenesis, tumor growth and metastasis of tumors (Soucek, et al., 2007; Xiang et al., 2010). In an expression array study (Wensman et al, submitted manuscript) performed on mouse mast cells exposed to tumor conditioned medium, the gene 4-1BB was among the most up-regulated genes compared to control medium. 4-1BB codes for a membrane receptor protein of the tumor necrosis factor superfamily and has been shown to be important in T cell regulation in tumor diseases. This study was performed to investigate if human mast cells up-regulate 4-1BB when they get exposed to tumor conditioned medium.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality?s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Inledning:Flertalet studier har pekat på att konsumtionen av grönsaker och frukt är för låg i Sverige men också i övriga Europa. Ökad konsumtion är starkt förknippad med minskad risk för välfärdssjukdomar såsom olika former av cancer och hjärt- kärlsjukdom. WHO uppskattar att cirka 2,8 procent av all världens dödsfall har en koppling till undermåligt intag av grönsaker och frukt. Kvinnor och flickor äter mer grönsaker och frukt än män och pojkar. Det finns forskning som tyder på att förmågan att identifiera grönsaker och frukt kan leda till ökad konsumtion.Syfte:Att undersöka 11- åriga flickor och pojkars förmåga att till utseende identifiera grönsaker och frukt samt smakacceptans för dessa.Material och metod:Studien genomfördes som en enkätundersökning med 13 frågor på 156 stycken 11-åringar från tre kommunala skolor i en medelstor svensk stad.Resultat:Eleverna identifierade i genomsnitt 8,6 av de 13 sorterna.

Bakgrund: Leukemi är ett samlingsnamn för olika sorters cancer i benmärgen. Sjukdomen kan påverka livskvalitén hos personen som drabbats. Att ha en djupgående och sammanhängande förståelse för en persons upplevelse av att leva med leukemi kan bidra till en stödjande process. Detta genom att vara omtänksam och involvera sig i personens livsvärld. En sammanställning av patografier som beskriver personers upplevelser och erfarenheter av livskvalité kan bidra till kunskap om hur en god omvårdnad kan utföras.Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalité hos personer med leukemi under deras sjukdomsperiod.Metod: Studien grundades på tre patografier och genomfördes som en innehållsanalys med kvalitativ ansats.