Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap från ett flertal artiklar sammanställas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov måste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansåg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Cirka 50 000 personer varje år i Sverige får ett cancerbesked. Livet tar inte slut på grund av detta besked men det kommer i olika grad att påverka patientens resterande liv. En cancerdiagnos är ofta början på en lång resa och det ställer stora krav på den som ger beskedet. De flesta människor som drabbas av cancer hamnar i någon form av kris. Krisförloppet ser ibland annorlunda ut vid cancer än vid andra trauman på grund av att krisförloppet ofta blir ett vandrande mellan de olika faserna.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.

BakgrundI Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

I dagens samhälle är bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor får diagnosen. Kvinnor reagerar känslomässigt starkt när sjukdomen hotar deras liv. Det är därför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie är att belysa yngre kvinnors psykiska påverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet var baserad på åtta kvalitativa artiklar vars innehåll granskades, tolkades och analyserades.

Every year an avorage of 40 000 Swedes fall ill with different forms of cancer. Chemotheraphy has an effect on the tumour cells as well as the healthy cells in the body, this causes many side effects which can be very problematic for the patient. The study was carried out in order to indicate the care measures that are taken to deal with the side effects i. e stomatit, loss of hair and sickness/vomiting, that are connected with chemotheraphy so that the outpatients will experience a quality of life. The method used was a qualitative interview with six nurses from the South if Sweden, all of whom are working with chemotheraphy patients.

Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, påverkas på olika sätt när en förälder drabbas av en cancersjukdom. Föräldrarnas erfarenheter omfattar både deras syn på hur föräldrarollen och parrelationen påverkas samt hur de uppfattar att barnen, tonåringarna och/ eller de unga vuxna påverkas när den ena föräldern är sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonåringarna och de unga vuxna som anhöriga i åldrarna 10-25 år, har givit sin syn på hur de upplever att de själva och föräldrarna påverkats av att den ena föräldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre påverkan för sig själv och sina barn än föräldern som är patient, och att de unga vuxna är mera påverkade av förälderns cancersjukdom än vad föräldrarna tror.   .

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Viktnedgång är ett ofta förekommande fenomen hos patienter med allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vården. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgång och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvårdnad för att hjälpa patienten att bibehålla sin vikt. Metoden är en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad självbild, känner begränsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket är faktorer som påverkar hennes livskvalitet till det sämre.

Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer har ökat sedan 60-talet och sjukdomen är i dag den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilket stöd drabbade kvinnor behöver under början av sin sjukdomstid. Studien är baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 1997-2012. Resultatet delades in i fyra kategorier; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande erfarenheter. I resultatet framkom att behovet av stöd hos kvinnorna var omfattande under början av sjukdomstiden och kvinnorna önskade stöd både från anhöriga, vänner och sjukvårdspersonal.