Sökresultat:
296 Uppsatser om Brännbart avfall - Sida 18 av 20
Miljöaspekter vid rivning av betongstation
Detta examensarbete Àr framtaget för ett aktuellt rivningsprojekt i Gammelstad, LuleÄ, Ät StÄlsmide i LuleÄ AB. DÄ företaget inte sjÀlva har möjligheter att planera inför rivningen sÄ har StÄlsmide i LuleÄ AB dÀrför tagit kontakt med Ltu för att fÄ problemen lösta. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ge StÄlsmide i LuleÄ AB ett underlag som de kan anvÀnda sig av vid rivning av det aktuella objektet. MÄlen med detta projekt var bland annat att upprÀtta förslag pÄ hur rivningsmomenten bör genomföras rent praktiskt samt att ta fram en specificerad mÀngdbeskrivning av rivningsmassor som kan uppstÄ. I denna rapport har tre olika rivningsmetoder behandlats.
Hantering av uttjÀnta TV-apparater: en bedömning av
förbehandling och arbetsmiljö
Tv-apparater finns idag i de flesta hushÄll i Sverige och i vÀrlden. NÀr dessa apparater blivit förbrukade, finns det skÀl att stÀlla följande frÄga. Hur ska apparaterna omhÀndertas nÀr de blivit uttjÀnta? I mÄnga lÀnder styr regelverk avfall frÄn elektriska och elektroniska apparater med krav pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning, sÄsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjÀnta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.
FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning
Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.
27 sÀtt att mÀta hÄllbar samhÀllsbyggnad: En fallstudie gjord vid Peab division VÀst för hÄllbart samhÀllsbyggande
Detta examensarbete har utförts pÄ Peab division VÀst, en del av Peab-koncernen som Àr ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka omrÄden som bör mÀtas med hjÀlp av indikatorer för att bli en hÄllbar samhÀllsbyggare.HÄllbar utveckling Àr ett begrepp och förhÄllningssÀtt som stÀndigt vÀxer och anpassas mot olika branscher. TankesÀttet Àr dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hÄllbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 Àr tanken att företaget ska hitta ett arbetssÀtt att förhÄlla sig till. I samband med visionen framstÀlldes en definition som bygger pÄ begreppet hÄllbar utveckling och innehÄller riktlinjer för en hÄllbar samhÀllsbyggare.Peab vill uppnÄ en hÄllbar produktion, dÀr kan varje fÀrdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.
Miljöundervisningen i Är 7-9 FrÄn styrdokument till lÀrare
Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.
Flödesstyrning av biobrÀnsle till kraftvÀrmeverk : en fallstudie av Ryaverket
BiobrÀnsle har under de senaste Ären övergÄtt till att bli huvudbrÀnslet för Sveriges kraftvÀrmeverk, vilket har medfört ett antal utmaningar. Detta dÄ kraftvÀrmeverken dels har stora volymbehov av jÀmn och kontinuerlig tillförsel av brÀnsle till pannan, dels smÄ ytor för mottagning och hantering av biobrÀnsle. Detta har ökat behovet av ett jÀmnt tillflöde över tiden samt en hög tillförlitlighet gÀllande leveranserna.
Ryaverket Àr BorÄs Energi och Miljö AB:s största produktionsenhet nÀr det gÀller produktion av fjÀrrvÀrme, el och fjÀrrkyla. KraftvÀrmeverket drivs frÀmst med bioenergi och avfall.
Beslutsprocesser : om beslut i ett öppnare Europa
Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.
Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning
Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SĂRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SĂRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SĂRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden. PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SĂRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SĂRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.
Skattning av den integrerade hydrauliska konduktivitetens variation kring TunÄsens infiltrationsanlÀggning : En utredning av pÄverkan frÄn möjliga osÀkerheter i befintlig information
Estimation of the variation in the integrated hydraulic conductivity around the TunÄsen infiltration facility - An investigation of the effects of uncertainties in existing informationAlmost half of Sweden?s drinking water volume is produced from groundwater. The main fraction of this is extracted from eskers, some of which allow for very large extraction rates. Despite this, the groundwater volume is not sufficient in some areas. This has led to an extensive use of artificial recharge.In Uppsala, the total volume added through artificial recharge is divided between four infiltration facilities.
Kastanjeblödarsjuka : ett allvarligt hot mot vÄra hÀstkastanjer
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka.
Kastanjeblödarsjuka Àr en relativt ny sjukdom som drabbar hÀstkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptÀcktes i Holland sÄ sent som Är 2002 och nyligen har Àven Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I mÄnga europeiska parker och alléer har blödande hÀstkastanjer blivit ett stort problem men Àven platser i vÄrt nÀromrÄde har drabbats, som t.ex.
Utveckling av kÀllsorteringskÀrl för bensinstationer
Denna rapport Ă€r resultatet av utformningen av ett kĂ€llsorteringskĂ€rl avsett för anvĂ€ndning pĂ„ bensinstationer. Uppdragsgivaren Ă
tervinningslösningar i Norr AB har tidigare erfarenhet frÄn kÀllsorteringsmarknaden med sin produkt Sortify som Àr ett kÀllsorteringskÀrl avsett för allmÀnna utomhusmiljöer. Projektet var frÄn början tÀnkt att leda till en produkt avsedd för inomhusmiljöer men tog en vÀndning nÀr uppdragsgivaren sÄg stor potential i att utveckla ett av koncepten anpassat till bensinstationer.I början utfördes en förstudie för att skapa en bra kunskapsgrund för resten av projektet. Det lÀstes pÄ om bland annat kÀllsortering och Ätervinning och marknaden för avfallskÀrl undersöktes. För att hitta olika problem med anvÀndande och skötsel av avfallskÀrl lÀmnades dels en enkÀt ut till privatpersoner samt att intervjuer hölls med anstÀllda pÄ LuleÄ kommun.
Undersökningar av metoder att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB i Sandviken
I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utslÀppen av molybden frÄn reningsverket och deponin för metallhydroxidslam pÄ Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfÀllning och flockning med mÄlet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anlÀggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden frÄn den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras pÄ. Molybden anvÀnds inom Sandvik AB som legeringsmetall, frÀmst för att öka stÄlprodukters styrka, hÄrdhet och motstÄnd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels Àr kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jÀmförelse med de flesta andra metaller, dels Àr svÄrigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemomrÄde inom vilket inte mycket nytt har hÀnt sedan sjuttiotalet, mycket beroende pÄ att molybden inte ansetts utgöra nÄgon större risk mot miljö och hÀlsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat pÄ en lyckad reningsprocess som anvÀnds pÄ vatten frÄn en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök dÀr jÀrn(III)hydroxid fÀlldes ut vid pH-vÀrdena 4,5 och 5,0.
VÄtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel
Skedala deponi har anvÀnts som en soptipp för hushÄllsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 Är framÄt. Sedan 1974 har omrÄdet anvÀnts som en deponi för slagg, slam frÄn rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin Àndrades 1993 nÀr inte lakvatten fortsÀttningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprÀttades för lakvattenhanteringen och ett vÄtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.
Vad Àr ett hÄllbart evenemang? : Eurovision Song Contest i Malmö vÄren 2013 i rampljuset
HÄllbarhet Àr ett begrepp som har fÄtt en allt större och viktigare betydelse i samband med evenemang. Denna genomslagskraft beror pÄ flera skÀl sÄsom etiska, strukturella och marknadsföringsmÀssiga. Tack vare utvecklingen har mÄnga organisationer fÄtt upp ögonen
för detta fenomen och Malmö stad och Region SkÄne, som bÀr huvudansvaret för Eurovision Song Contests kringaktiviteter, Àr inga undantag. Ett mÄl som Malmö stad har under sitt vÀrdskap Àr att ISO-certifiera organisationens arbete vid kringaktiviteter i samband med musiktÀvlingen. Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vad ett hÄllbart evenemang Àr.
ErsÀttning av mekaniskt lÀgesgyro med MEMS-teknologi
Detta examensarbete har som syfte att inventera och jÀmföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för UmeÄ Energis rÀkning. UmeÄ Energi levererar fjÀrrvÀrme och fjÀrrkyla till UmeÄ stad. FjÀrrkylanÀtet som idag distribuerar fjÀrrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjÀrrkylanÀtet men som samtidigt redan Àr anslutna till fjÀrrvÀrmenÀtet. Nuvarande fjÀrrkyla produceras vid centraliserade anlÀggningar med fjÀrrvÀrme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjÀrrvÀrmevattnet mÄste hÄllas tillrÀckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.