Sökresultat:
162 Uppsatser om Boverket - Sida 7 av 11
Framtagning av beräkningshjälpmedel för tvärkraftbelastade förband med förbindare av metall.
The governing set of regulations for structural engineering in Sweden used to be Boverket, BKR. However in the beginning of the 21st century a changeover to new regulations, the Eurocodes, started.The transition was completed in year 2011 when the Eurocodes became the mandatory design work policy for all countries within the European Union. The Eurocodes were implemented to simplify and remove potential barriers to trade that may exist when countries have different design rules. Since the changeover it has been important for all construction companies to update their knowledge base and their design software.When comparing the two calculation processes they seem similar, but there are a couple of differences worth noting. With the new regulations, engineers will find that the process when designing joints in timber structures has changed. What used to be a fairly easy and straight forward calculation procedure has now become tedious and time consuming.The objective of this degree project is to present a product, a dimensioning tool that will help structural engineers when computing lateral load carrying joints in timber structures.The degree project is made up of two parts where the first part is the written report describing the background and theory behind load carrying computations. The second part of the project is the actual dimensioning tool which includes several worksheets in Microsoft Excel. The program treats single and double shear connections of the following:Nail jointsScrew jointsSteel plates (thick and thin types) The user can edit the following parameters:Type of plate/ number of shearsStrength class of timber membersMember and plate sizeType of fastenerDiameter of fastenerLength of fastenerYield moment of fastenerkmod and partial factors for design load carrying capacityThe dimensioning tool was created and developed in collaboration with structural engineers at the company Byggteknik AB.
Klämskydd : Minimering av klämrisk
På uppdrag av uppdragsgivaren skall ett konstruktionsförslag på ett klämskydd tas fram. Detta efter rekommendationerifrån Boverket om att förbättra klämsäkerheten i dörrar. Rekommendationerna baseraspå en rapport från Konsumentverket. Rapporten åskådliggör att cirka 50 % av alla klämskador sker pålåssidan, samtidigt finns det få lösningar för minimering av klämrisken på låssidan.En produktjämförelse genomförs för att se vad marknaden erbjuder för lösningar. Praktiska tester av dörrstängningarutförs samt observationer av dörrstängningar.Konceptframtagning inleds där skisser på koncept tas fram.
Energieffektiv nyproduktion? : "It´s an ecenomic thing"
SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.
Tillgängliga allmänna platser : regler och rekommendationer för utformning
Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt
skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som
medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller
rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.
Miljöbetong
The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.
Gröna tak i urban miljö - Fallstudie av Hyllie och Norra Djurgårdsstaden
Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna
uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika
former.
Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia
i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så
kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte
efter kommunens beslut.
Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan
planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också
att utgöra en del av uppsatsen.
Människans interaktion med miljön
Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för
betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer
först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två
bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning
som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten
kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats.
Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik
Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och
kan skapa sig en egen identitet.
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse : En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro
Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.
Odling i staden : (stads)odling och dess plats i planeringen
I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.
Planering och projektering för individuell mätning och debitering i flerbostadshus
The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.
Byggstopp 2013? : Vilken betydelse och påverkan har kontrollansvarig
Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna inträffa 2013, på grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att få en realistisk bild av frågeställningen genomfördes intervjuer och en enkätundersökning.Problematiken uppstod när den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trädde i kraft den 2 maj 2011. Då infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stärka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen kräver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem.Enligt Boverkets statistik gällande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstår en brist på sådana framöver. Nuvarande antalet certifierade är cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 ? 8000, för att undvika ett byggstopp.
Tillgänglighet och användbarhet i nybyggnation : En fallstudie - Bostadslägenheter på Gävle Strand Etapp2 - Gavlegårdarna
Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.
Fuktproblematiken : En studie om fuktsäkerhet på byggarbetsplatsen
Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.
Blandstad som estetisk och visuell upplevelse - En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro
Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är
attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal
plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär
attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande
i den fysiska miljön?
Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en
blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden.
Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck
och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till
1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser
uppfördes inom ett och samma område.
Plan- och bygglagens krav på detaljplanebestämmelser : En granskning i Skåne län
Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.