Sök:

Sökresultat:

270 Uppsatser om Bottom-up - Sida 2 av 18

Agglomerationer och skattekonkurrens i Europa

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt högskatt från början.

Betavärdet som riskestimat

As stocks have become a more common way for people to save their money, the range of financial information has had a substantial increase. To understand the assumptions that stock valuation and analysis are built upon, it is important for the reader to have an understanding for the models that are used by banks and institutions when recommendations are published.The cash flow model, which is the most commonly used stock valuation tool, is based on CAPM. This model describes the relationship between an assets return and its risk in relation to an index. The risk parameter is called the beta value and has grown to be the dominating risk factor within financial economics literature.The use of beta values has been widely discussed in the world of academics and some researchers claim that the degree of explanation brought about by the beta is so low that it should be discarded, others are faithful to the beta and believe that it still serves a purpose. As a result of this criticism other ways to calculate the beta have surfaced, models that take other factors of risk into consideration.

Hållbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska påverkan

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.