Det enskilt största köpet en privatperson gör i sitt liv är husköp brukar det heta och det är svårt att argumentera för något annat. Under det första kvartalet utav 1998 låg medelpriserna för ett småhus i Göteborg på 780 000 kronor. Om vi vrider fram tiden tio år och ser till medelpriserna för ett småhus i Göteborg under det andra kvartalet utav 2008 finner vi att huspriserna har stigit till 1 883 000 kronor. Bakom prisutvecklingen ligger det ett stort antal påverkande faktorer. Då vi har haft begränsat med tid och resurser har vi valt att lyfta fram de variabler som vi i tidigare forskning sett har haft mest inverkan och applicera de på Göteborgsmarknaden.Avsikten med den här undersökningen har varit att identifiera och undersöka de faktorer som vi sett haft störst inverkan i tidigare forskning. Vi har identifierat och undersökt hur bankränta, befolkningsutveckling samt löneutveckling har påverkat småhuspriserna i Göteborg. Undersökningen har utförts i statistikprogrammet SPSS och det undersökningen kommit fram till är att bankränta och befolkningsutveckling har haft påverkande effekt på småhuspriserna i Göteborg under den undersökt tidperioden.

SammanfattningBostadsmarknaden för äldre har vuxit de senaste åren i och med att andelen äldre ökar allt mer och en boendeform som har blivit populär är seniorboendet. Många äldre är köpstarka vilket har gjort dem till en attraktiv målgrupp på Bostadsmarknaden. Seniorboendet kan erbjuda en social gemenskap och ökad trygget där de boende inte behöver ägna tid och energi åt att sköta underhållet som snöskottning och underhåll vilket många inte längre vill ta hand om själva. Att driva ett seniorboende är en kapitalkrävande verksamhet och för att lyckas med att skapa ett seniorboende som går med vinst är en affärsplan en hjälp då studier har visat att affärsplanering är ett sätt att få finslipa iden, organisera företaget och minska risker förknippade med projektet. Affärsplaner efterfrågas även allt mer av investerare och andra intressenter.Författaren har i den här studien sökt ett svar på problemformuleringen: Hur kan en affärsplan utformas med inriktning på etablering av seniorboende?Huvudsyftet med studien är att diskutera hur företag som driver seniorboende affärsplanerar.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i Bostadsmarknaden.

The function of budgetary controls is to control the resource allocation within companies. It can also be an instrument for measure and control subordinates and/or business units? performance (Van der Stede 2001). This paper concerns the latter; when the budgetary control function is used to measure and control subordinates performance based on budget. Previous research in this area has not yet accomplished to explain the effects of tight budgetary control which Hartman (2000) considers as the main issue to be concerned about in management accounting research.Previous research has presented contradictory findings regarding tight budgetary control explained by positive effects as well as negative effects during the last decades.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom Socialtjänsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var även att se om projektet kan ha påverkat synen på hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var människovårdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhället är orsaker till hemlöshet.

Titel: Fastighetsunderhåll ? det strategiska arbetet med underhållsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhållsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ämnesområdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrån olika teoretiska utgångspunkter. En representant från ett företag som tar fram underhållsplaner för fastighetsägare intervjuades, detta för att öka förståelsen i ämnet fastighetsunderhåll och underhållsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har gjorts med tre representanter från kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter från privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhållsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra hur socialsekreterare fattarbeslut om tränings- och referensboende för hemlösa personer med missbrukoch/eller psykisk ohälsa. Fokus för studien låg på hur socialsekreteraresbeslutsprocesser ser ut och vilka avvägningar som ingår i dem. Undersökningenhade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med femenskilda socialsekreterare samt en fördjupningsintervju vid vilken två av dessadeltog. Analysen var tematisk med inslag av meningskoncentrering och empirinanalyserades med hjälp av de teoretiska begreppen accounts, disciplinering,gräsrotsbyråkrati och diskretion. Resultaten visade att bedömning av klientensmotivation och vilja, boendekapacitet, historia samt risken för att misslyckas iboendet ofta ingår i beslutsprocesser i ärenden som gäller tränings- ochreferensboende.

Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor.Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.   Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket är oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken väljer att höja styrräntan, det vill säga reporäntan, vilket torde minska efterfrågan och därmed dämpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig åt regionalt då enbart sex av 21 län i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. Sålunda kan det vara problematiskt att använda sig av en generell räntepolitik baserat på landet i sin helhet då olika regioners behov skiljer sig åt. Därtill är det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning räntan verkar med eller dess effekter på Bostadsmarknaden.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på Bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på Bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på Bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått.

In today?s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand?s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality.