Sökresultat:
369 Uppsatser om Bostäder nära vattnet - Sida 8 av 25
Kraftspel och deformationer i gravar beroende av tidpunkt för
gravsÀttning
Denna rapport behandlar krafterna och pÄkÀnningarna frÄn jorden i en grav beroende av tiden för gravsÀttning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som Ästadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gÄ pÄ djupet med jordens bestÄndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden Àr nÀstan vattenmÀttad före packning kan den anta flytande form och bli svÄrhanterlig.
Sedimentkarakterisering genom dubbelfrekvensekolodning.
Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.
Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet
Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012).
Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.
Sjöbuss
Med en tilltalande gestalt och ett starkt varumÀrke i ryggen kan denna idé om sjöbussar förvandlas till ett trovÀrdigt, modernt, professionellt, bekvÀmt och sÀkert sÀtt att fÀrdas pÄ. Mitt alternativ Àr en sjöbuss för en global marknad i stor upplaga. Ett miljövÀnligt alternativ att pendla till jobbet som dessutom kan förkorta resvÀgen vÀsentligt. Skillnaden frÄn Stockholms lokala sjöbussprojekt Àr att denna sjöbuss ska kunna finnas klar för att köpas in sÄ att varje enskild stad slipper utveckla egna varianter som tar tid att utveckla samt Àr svÄra att uppskatta kostnaden för. Sjöbussen ska drivas av miljövÀnliga biogasmotorer, nÄgot som ytterligare förstÀrker nyttan med projektet.
Analys av passiva kylningsmetoder vid tillÀmpning över en hotspot genom analytiska och numeriska simuleringar : Till vilken grad kan passiva kylningsmetoder tillgodose ett lokalt kylningsbehov i ett marint framdrivningssystem?
I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.
Möjligheter för nyttiggörandet av vÀrme : FrÄn tvÄ metallindustrier i Kronobergs lÀn
Potentialen för nyttiggörandet av spillvÀrme hos tvÄ metallindustrier utvÀrderas. Det ena företaget hÀrdar stÄl med vatten och det andra gjuter aluminiumtackor i vattenbad och sprayar Àven vatten som bildar fuktig luft. Vattnet, ej det sprayade, kyls sedan i kyltorn för att kunna ÄteranvÀndas i processerna.Sankey-diagram för bÄda företagen presenteras för att tydligt presentera energiflödena i processerna. VÀrmeÄtervinningsförslag presenteras med gasolkostnadsbesparings exempel. Investeringskostnader och Äterbetalningstider har ej utvÀrderats.Teoridelen och metoden Àr anvÀndbar för den som vill utvÀrdera potentialen för vÀrmeÄtervinning hos industrier som anvÀnder vatten i olika typer av kylprocesser.
PreliminÀr design av lÀtt sjörÀddningsenhet
Detta examensarbete Àr en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg Ät SjörÀddningssÀllskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjörÀddningsbÄt som kan ersÀtta tvÄ Àldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som tÀcks av dem. Fartygets huvuduppgifter faststÀlls vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvÄret. Examensarbetet Àr handlett av Thore Hagman, SjörÀddningssÀllskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts pÄ att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravstÀllning som togs fram tillsammans med SjörÀddningssÀllskapets ledning och rÀddningsbesÀttningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRÀckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristÄende dÀckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentÀtt, gör fartyget sjÀlvrÀtande.
Design och produktionsanpassning av undervattensfarkost
Vid Ärsskiftet 2013-2014 lanserade Ocean Robotics International en undervattensfarkost med frÀmsta syfte att filma och samla in data under ytan. För att farkosten ska kunna operera tyngdlöst i vattnet anvÀnds ett flytmaterial vars utformning uppnÄr vÀldigt höga tillverkningskostnader. DÀrför finns det efterfrÄgan ifrÄn företaget att utveckla en farkost bÀttre anpassad för produktion, för att pÄ sÄ sÀtt möjliggöra minskade produktionskostnader. Dessutom har företagets huvudsakliga kunder angett nya krav och önskemÄl pÄ produkten, som krÀver ett nytt utförande pÄ farkosten för att uppnÄ kravuppfyllelse. Syftet med detta arbete Àr att göra en vidareutveckling av undervattensfarkosten som uppfyller nya krav och önskemÄl, samt Àr produktionsanpassad. MÄlet Àr att ta fram produktionsunderlag till den framtagna farkosten.Arbetet följde en generell, etablerad produktutvecklingsmodell av Ulrich och Eppinger (2008), som innefattade upprÀtthÄllande av en kravspecifikation, en konceptgeneringsfas med kombinerade strukturerade och fria metoder samt konceptval.
Vattenkvalitet - vad, hur, nÀr, varför och elevernas bild av detta : Vattenkvaliteters betydelse för vÄrt liv
H2O Àr en mycket speciell liten molekyl, som har en vÀldigt viktig funktion för livet pÄ vÄr planet. Jordens yta bestÄr till 73% av vatten, varav 3% Àr sötvatten. 79% av allt sötvatten Àr bundet i glaciÀrer och isflak. DÀrför Àr det viktigt att allt det tillgÀngliga vattnet Àr aven god kvalitet. DÀrför Àr min stora frÄga: vad Àr vattenkvalitet.
Undersökning av vÀrmebehandlingsmetod som fÀrgar trÀ
Detta examensarbete har utförts för trÀgolvtillverkaren Tarketts rÀkning och syftet har varit att utvÀrdera en sÀrskild metod som fÀrgar trÀ. Metoden innebÀr att trÀ behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en fÀrgÀndring pÄstods erhÄllas. MÄlet har varit ge de nordiska trÀslagen björk och bok en mörkare fÀrg som liknar exotiska trÀdslag.För att utvÀrdera metoden genomfördes först en teoretisk utvÀrdering för att fÄ förstÄelse för vad som hÀnder i trÀet nÀr det utsÀtts för denna behandling och sedan en praktisk utvÀrdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att trÀet verkligen fÄr en viss fÀrgÀndring genom att behandla det enligt den sÀrskilda metoden. Hur stor fÀrgförÀndring som erhÄlls beror frÀmst pÄ processens temperatur men Àven tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnÄdd fÀrg vid bestÀmda parametrar Àr konstant och den erhÄllna fÀrgen Àr dessutom bestÀndig.
TrÄdlös överföring av styrsignaler
Anledningarna till att anvÀnda sig av en trÄdlös signalöverföring i en industri kan vara mÄnga, oftast handlar det om stÀllen dÀr det Àr svÄrt eller omöjligt att ha en trÄdad förbindelse. I det hÀr fallet Àr det en sedimenteringsbassÀng dÀr man tar hand om processvatten frÄn industrin. BassÀngen Àr utformad som en cylinder dÀr vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehÄllet av sediment. I bassÀngen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor pÄ. Eftersom denna del gÄr runt hela tiden Àr det svÄrt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.
Lokalt omhÀndertagande av dagvatten i vÀgmiljö
Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna.
Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.
Energieffektivare torkning i diskmaskiner genom ny torkmetod : UtvÀrdering genom praktiska försök och simuleringar
VÀrldens energiförbrukning ökar stÀndigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem dÀr klimatförÀndringen Àr ett av de största problemen. HushÄllens energiförbrukning stÄr idag för en betydande del av den totala energianvÀndningen. Det Àr dÀrför viktigt att effektivisera hushÄllens energianvÀndning för att reducera deras pÄverkan pÄ miljön. Vitvaror, som stÄr för en stor del av hushÄllens energianvÀndning, har en stor potential att energieffektiviseras.
HOTANDE HAVSNIVĂ ER En fallstudie av Lomma
KlimatförÀndringen Àr hÀr och havsnivÄn hÄller pÄ att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvÀstra SkÄne Àr en smÄstad som redan idag drabbats av översvÀmningar och som i framtiden kommer utsÀttas för Àn större risker. HavsnivÄn i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med sÄ mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivÄer vilket skulle fÄ förödande effekter pÄ bebyggelsen men Àven för drabbade mÀnniskor. SÀttet att hantera de stigande havsnivÄerna har de senaste Ären gÄtt frÄn en tillit till tekniska lösningar till en mer tillÄtande lösning pÄ naturens villkor, dÀr vattnet tillÄts översvÀmma bestÀmda omrÄden. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna, referensexempel frÄn Hamburg och NederlÀnderna, samt en innehÄllsanalys av kommunala dokument frÄn Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivÄn i Lomma.
UtvÀrdering av reningsfunktionen i dag- och lakvattendammar i Lidingö Stad
DÄ naturlig mark görs om till hÄrdgjord yta i samband med bygge av vÀgar och bostadsomrÄden ökar flödesbelastningen till nÀrliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer frÄn trafiken eller frÄn verksamheter som till exempel industrier eller djurhÄllning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan ÄtgÀrder sÀttas in för att rena vattnet innan utslÀpp till recipienten. Detta kan Ästadkommas med hjÀlp av till exempel sÄ kallade dagvattendammar. Den frÀmsta processen för rening i dagvattendammar Àr sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mÀngder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel nÀringsÀmnen och metaller, kan fÀsta.