The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

This thesis deals with the theories of ecological and environmental justice and applies them onto Swedish politics. Confronting the divide in the literature between anthropocentric and ecocentric perspectives, its aim is to seek points of agreement within this important field of environmental politics. In the theoretical discussion, definitions are made of the concepts sustainability, justice and responsibility. These definitions try to link ecological and environmental justice arguments with a focus on the global level.The object of analysis is the former Swedish governments? bill ?Common responsibility: Swedish politics for global development? which was accepted in 2003.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag.

Global Software Development (GSD) is based on a geographical distance where teams are spread throughout the world. The related research have for a long time addressed the challenges presented by geographical distances. GSD is basically a necessity for many businesses to use in order to reduce development costs, reduce production time and to maintain high quality. The study aims to investigate the relationship between the reality of a specific maintenance project. Thus, our research question: How do distributed maintenance teams experience temporal, geographical and socio-cultural distances? To achieve the purpose of the study, we chose to perform a case study of a global consulting company which recently started a new system maintenance project.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.

This thesis provides a descriptive study from a pedagogic perspective that analyzesobjectives, directives and content related to the social science core class, SAMSAM01b, atGothenburg public high schools. The purpose is to further explore the role of education inrelation to global development and international relations. The study is built aroundcurriculum representation and course implementation of three aspects considered importantfor global development and knowledge of the operating environment: critical thinking,international cooperation and sustainable development. Knowledge theory and likemindedideas of what constitutes a good education form the core of the study?s theoreticalperspective.

Container Security Initiative was launched in 2002 by the US Customs and Border Patrol in order to secure the global flow of containers destined for USA. This thesis attempts to analyze Container Security Initiative in relation to a possible future scenario made by the weapons industry where the state's global traderoutes are being subject to militarization. A development which is partly based on the threat posed by global illegal trade. The latter is discussed and defined based on current research made by Carolyn Nordstrom, Moíses Naím and theories on the cosmopolitan perspective made by Ulrich Beck. Strategy documents concerning Container Security Initiative are then analyzed in terms of discourse to try to say something about what the program indicates.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla förståelse om hur en grupp vuxna flyktingar från Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förändrat deras tillvaro. Studien fokuserar på en grupp flyktingar som kom till Sverige på 1990-talet och kort därefter bestämde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berättelser analyserades och tolkades utifrån en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som är viktiga för informanternas val att studera på högskola. Dessa är: bekräftelse från omgivningen, tillräckliga språkkunskaper och trygg ekonomi.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.