Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.

SammanfattningI utvecklingen av den encylindriga forsknings-diselmotorn Hatz 1H30 på TechnischeUniversität München har tidigare en ottoinsprutare använts i kombination med ettcommon rail-system som en temporär lösning. Ett common rail-system ger möjlighetenatt separera regleringen av insprutningen från de mekaniska komponenterna av motorn.En common rail-insprutare gör det möjligt att göra flera insprut varje arbetscykel ochtillhandahåller möjligheten att elektroniskt variera timingen av insprutningen.Efter att en marknadsundersökning har gjorts bland huvudtillverkarna av injektorerinköptes en Bosch CRI2 injektor från en BMW M47N-motor. Det förra cylinderhuvudetvar anpassat för en ottoinjektor och var därför tvunget att designas om. En konstruktiongjordes för att fästa injektorn och för att försluta förbränningskammaren.För att styra injektorn behövs ett flertal signaler för att utvärdera vevaxelpositionen ochbetämma insprutstimingen. Behandlingen av dessa signaler och mjukvaran för styrningvar först testade med en AFT PROtroniC motorstyrenhet för sig själv i en provrigg meden signalgenerator.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.