På Derome Skog AB vill man öka sitt användande av skördarmätning som betalningsgrund vid virkesaffärer. Anledningen till att man vill öka användandet är att det finns möjlighet att minska kostnaderna för virkesmätningen samt att det är en snabbare metod att mäta timmer, i dagsläget är stockmätningen en flaskhals på Deromes sågverk. Som ett första steg i utvecklingen mot betalningsgrundande skördarmätning vill man använda skördaren till hjälp vid bestämning av en prisgrundande medeldiameter som används i samband med travmätning av sågtimmer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förutsättningarna för att använda en medeldiameter mätt av skördaren för att bestämma virkespris. Arbetet skall också belysa vissa ekonomiska konsekvenser av att införa metoden med dagens mätning och rapportering av medeldiameter.

Arbetskraftsbristen i skogsbruket är stor och det har varit svårt att få ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen på kompetens kan påverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har därför varit att a) kartlägga utbildnings- och kompetensnivå i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav på utbildningsnivå, innehåll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning på vidareutbildning av deras anställda. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. Enkäten skickades till 41 ledare varav 27 svarade. Studien visade att behovet av nya företagsledare är stort men att behovet av anställda maskinförare är mindre akut. Den formella utbildningsnivån bland företagsledare var begränsat, hos de anställda var det något högre men hos båda grupperna hade drygt hälften ingen formell skoglig utbildning.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör.

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls. Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

A great deal of the nature experience we get today is from travelling along our roads, which to a large extent go through the forest landscape. This makes the forest along our roads interesting to look at from a nature experience perspective. The main idea of this work is to increase the awareness of how we are affected by the forest when we travel through it and find out how the forest should be adapted to the road environment to create a pleasant nature experience as well as increase traffic safety. 0.9 % of Sweden's total forest area (equivalent to 200 000 hectares) is in close proximity to roads. Additionally, in Sweden 440 million hours are spent behind the wheel of which a great deal probably is spent on roads surrounded by forest in some form.

I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm.Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat.

Inom den svenska sågverksindustrin pågår idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav på sågverkens förhandsinformation om råvarans beskaffenhet, med avseende på tirorets fördelning i diameter, längd och kvalitet. Ett sätt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, användes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstående skog.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lämnat avtryck i skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten.

The comprehensive goal in this study was to examine important factors in an introduction of a new machine team. The aim was to identify what elements should be part of an introduction program for new machine team. The examination was done together with Stora Enso Skog. A new machine team and their supervisors where analyzed during a six month period. The evaluation was done with open interviews of the team members and their supervisors. The main question was what should be included in an introduction program to develop a successful machine team as effective as possible? Interviews of the new team and analyses gave good indications how the procedure should be done.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.