Sök:

Sökresultat:

712 Uppsatser om Borderline personality disorder - Sida 4 av 48

Borderline personlighetsstörning - En kvinnlig diagnos?

Vårt syfte med denna studie är att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bärs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger på ett antal tryckta litterära verk som berör ämnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan på den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta på kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framställts som avvikande i förhållande till mannen. Vi frågar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Brand Personality and Gender ? How there is a woman inside Evian and a man inside Nike

The thesis provides with the broad overview about the consumer awareness of the gender dimension within brand personalities. The research contributes to branding theory and gender studies and demonstrates that consumer gender influences does not influence the perceived brand personality gender. However, it also shows that consumers prefer brands with a clear gender, but not necessarily the same gendered brands..

Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom : en studie av patienter som avslutat dialektisk beteendeterapi

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.

En islamofobs manifest? En psykobiografisk analys av Anders Behring Breivik, 2083 A European Declaration of Independence och händelserna i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011

On July 22, 2011 a bomb detonated in the government building in central Oslo in Norway and eight persons died. Later that day, 69 people, most of them youths, were shot down and killed on the island of Utøya by a uniformed Norwegian man.The purpose of this study is to analyse Anders Behring Breivik's personality and explain why he became a killer. I have used a Psychobiographical narrative method, which serves to describe the mind of a human being, linking the mind to motives, scripts, unconscious ideas and personality.My primary sources are Breivik?s Manifest: 2083 A European Declaration of Independence and the inter-views with his father and stepfather, together with the Psychiatric Reports which were submitted to the District Court of Oslo. I have analysed in what way Breivik?s childhood influenced his behavior as an adult.

Barn med språkstörning möter svenskämnet i skolan : föräldrars berättelser

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents? perspective.Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child?s difficulties, starting school, the school?s pedagogy, homework, action plans, participation and the future.Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents? stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder.

God omvårdnad av emotionellt instabilt personlighetsstörda patienter på en slutenpsykiatrisk avdelning enligt vårdare

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara på syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vårdare som arbetade på slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vård av personer med EIP. Resultat Genom innehållsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utåtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera ångest, utspel och självskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nå omvårdnadsmål, subteman: Enhetligt förhållningssätt, Struktur i omvårdnaden.

Kan psykoedukation öka behandlingsmotivationen för patienter med borderline personlighetsstörning?

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.

Difficulties in Emotion Regulation Scale-ett instrument för att undersöka svårigheter med känsloreglering vid Borderline personlighetsstörning

Inom området psykologisk behandling har intresset för känsloreglering och svårigheter med känsloreglering som gemensam nämnare vid psykisk ohälsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svårigheter med känsloreglering varit en central del, både att i behandling arbeta med för att uppnå ett större fungerande, och i förståelsen av svårigheter hos individer som har fått diagnosen. Vid utvärdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot känsloreglering och eventuella svårigheter saknats. Denna studie har undersökt om frågeformuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan användas för detta syfte. Resultatet visar en användarvänlighet av formuläret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.

Skönlitteraturens kraft : En analys av framställningen av psykisk ohälsa i två romaner ur ett interkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a woman´s perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Dimensioner av brand personality i den svenska kontexten : -­En kvantitativ studie

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsättning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumärke, genom att försevarumärken med mänskliga drag kan konsumenten lättare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrån sin egen karaktär (Aaker 1997).Det var år 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet är att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.Forskningsfråga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner är unika för den svenskakontexten och behöver därmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssätt, där tidigareforskning om brand personality har varit utgångspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillämpadesfokusgrupp (förstudie) och enkät.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslå att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienämnar.

TREDJE GRADENS BRÄNNSKADOR I SJÄLEN : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med Borderline Personlighetsstörning.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS.Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv.Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt.

Att förstå det som är svårt att se : en kvalitativ studie om bemötandet av kvinnor med borderline personlighetsstörning

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Sjuksköterskans attityder i omvårdnad av patienter diagnostiserade med borderline samt patienternas upplevelse av mötet med vården

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

Personlighetstyper och upplevelse av ett nytt arbetsstöd : undersökning gjord på Trafikverkets Intranät och anställda

In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees? opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA?s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35).

Utmattningssyndrom och KASAM. En möjlighet till en ökad känsla av sammanhang?

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ??during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->