Sök:

Sökresultat:

279 Uppsatser om Borćs Tidning - Sida 2 av 19

Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk lÀraretidning och Folkskolans vÀn ÄrgÄng 1903 och 1909

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

AnvÀndargrÀnssnitt för taltidningar.

Taltidningen Àr en inlÀst tidning som personer med svÄrigheter att lÀsa en vanlig tidning kan fÄ. Tidningen sÀnds förvrÀngd via radio sÄ att endast prenumeranter skall ha tillgÄng till den. FörvrÀngningen krÀver att prenumeranter har en sÀrskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som anvÀnds idag spelar in tidningen pÄ ett kassettband som sedan kan lyssnas av pÄ vilken bandspelare som helst. Mottagarna Àr dock dyra att underhÄlla och det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ nya.

Pro- och antinazism inom samma inriktning? - TvÄ gammalkyrkliga gruppers stÀllningstagande gentemot nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-1945

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk sÄg pÄ nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika hÀndelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrÄn underlaget till studien hÀmtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och dÀrefter förflyttas fokus till vad de tvÄ grupperna förmedlade för stÄndpunkter. Studien visar pÄ en komplicerad bild dÀr Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen pÄ det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. DÀremot hade man inte samma instÀllning dÄ det gÀllde den norska kyrkostriden.

Sjukhusskandalen : En kvantitativ studie av innehÄllet i Sundsvalls Tidning och en kvalitativ studie av LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösands kommunikation.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur Sundsvalls Tidning framstÀllt LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand vid rapporteringen om nedskÀrningarna, samt hur denna framstÀllning pÄverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori:Teorier som anvÀnds i studien handlar om hur hÀndelser blir nyheter, nyhetsvÀrdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt pÄ framing. Vi tar Àven upp teorier om internkommunikation under förÀndringar och nedskÀrningar samt kommunikatörens roll. Metod:Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material:Nyhetsartiklar som berör nedskÀrningarna vid LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid LÀnssjukhuset Sundsvall HÀrnösand.

Personlig elektonisk tidning i rundradiomiljö

Flera av Sveriges största kvÀlls- och dagstidningar Àr sedan ett par Är tillgÀngliga pÄ Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet Àr broadcasting. I det hÀr examensarbete har tyngdpunkten legat pÄ att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionÀtet i stÀllet för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nÀmligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

Var finns kvinnorna?

I den hÀr uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin pÄ Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades bÄde text och bild i en veckas upplagor av bÄdatidningarna under vÄren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av lÀsare eller företagsannonser ingÄr inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnÀmningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjÀrde namn som fanns att lÀsa var ett kvinnligt. I bildsÀttningen var könsfördelningen mer jÀmn,men Àven dÀr Àr mÀnnen överrepresenterade.

Stora och mÀktiga sanningar : En studie av nÄgra populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Charles Darwins idéer i Sverige 1859-1909

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn Ett offentligt varumÀrke i offentligheten

Titel: Mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn ? Ett offentligt varumÀrke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀnKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i lÀnet.Ett delsyfte har ocksÄ varit att undersöka i vilken utstrÀckning som deverksamhetsomrÄden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stÀmmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsomrÄden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohuslÀningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, AlingsÄs Tidning, BorÄs Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utstrÀckning skrivs omLÀnsstyrelsen som organisation, utan att det frÀmst Àr LÀnsstyrelsensverksamhetsomrÄden det skrivs om, att publiciteten oftast Àr neutral och att detfrÀmst Àr de sakkunniga inom verksamhetsomrÄdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar ocksÄ att de vanligaste storlekarna pÄ artiklarna LÀnsstyrelsenförekommer i Àr notiser, smÄ artiklar och mellanartiklar, samt att LÀnsstyrelsen oftastnÀmns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsomrÄdet bÄde i tidningarnaoch i pressmeddelandena Àr djur och natur..

Metro - en tidning i demokratins tjÀnst?

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lÀsta tidningarna i Sverige, Metro, pÄverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehÄll. Att dagspress pÄverkas av andrahandsaktörer Àr ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasÀttningen i samhÀllet. Denna roll blir allt större nÀr Sverige strÀvar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhÀllet.Empirin bestÄr av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framstÀlls i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder pÄ viss pÄverkan pÄ Metros framstÀllning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Synd och syndare : En kritisk diskursanalys av HBTQ-personers representation i Kyrkans Tidning, Dagen och VĂ€rlden Idag

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. FrÄgestÀllningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhÄller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet bestÄr av opinionsmaterial frÄn Kyrkans Tidning, Dagen och VÀrlden Idag, och i analysen behandlas artiklar frÄn Är 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrÄn Fairclough. Jag har Àven lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Politiska tendenser i dagspressen : En kvalitativ studie om unga vuxna kan se politiska tendenser i tvÄ dagstidningars nyhetsrapportering.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde  ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..

KONUNGAVÄLDE ELLER FOLKVÄLDE? Kristen press om röstrĂ€ttsreformen 1907-11 och borggĂ„rdskrisen 1914

This paper seeks to clarify the attitudes and positions of five Swedish Christiannewspapers in relation to the Suffrage reform (1907-11) and the Courtyardcrisis (1914). Furthermore I try to investigate the reasons behind their attitudesand positions. The five newspapers examined are: Göteborgs Stifts-Tidning,Församlingsbladet, VÄr Lösen, Svenska Morgonbladet and Wecko-Posten.The results of my research show both convergence and divergence. Commonfor the newspapers is their criticism of the political agitation on the basisof ethics and that they all, except for Göteborgs Stifts-Tidning, recognizedemocratic principles. Divergence is evident, for example, in the reactions tothe consequences of the Courtyard crisis.I have distinguished three main factors that may help to explain the attitudesand positions of the newspapers?: nationalism versus internationalism,confessionalism and polarized political positions, and have found that the conceptof a ?Christian press? can be defended as well as put into question.

Tre relationer - ett förhÄllande : - en fallstudie av trepartsförhÄllandet mellan UNT, lÀsare och annonsörer

Följande studie undersöker i vilken utstrÀckning parterna i trepartsförhÄllandet Upsala Nya Tidning, annonsör och lÀsare har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr viktigt i relationen, samt hur vÀl de kÀnner till varandras uppfattningar. Vi vÀljer att studera förhÄllandet ur ett trepartsperspektiv dÄ de mer traditionella tvÄpartsförhÄllandena inte Àr tillrÀckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgÄr frÄn UNT:s printupplaga, men skildrar Àven skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrÄgades via en enkÀtundersökning vad de sjÀlva tycker Àr viktigt och vad de uppfattar Àr viktigt för övriga parter. Resultatet visar pÄ att parterna inte har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr betydelsefullt i relationen.

Hur svÄrt kan det va?

BÀst Àr inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som bestÄr av hÀlften mÀn och hÀlften kvinnor ocksÄ ska ha en jÀmn könsfördelning i nyheterna..

Kristna rum, riter och ritualer : En diskursanalys baserad pÄ artiklar i Kyrkans tidning

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->