Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

AbstractMaster Thesis in business administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, financial control, spring 2010Authors:Stefan Hellman and Ewa Warnquist Supervisor:Magnus Willesson Title: Reward systems - a study of public companies? variable compensation system Background:Our interest of the variable compensation system in public companies was brought by the recent extensive discussions of bonuses in the time of a financial crisis. This has led to that the word bonus has been given a negative connotation and we wanted to find out how the system of variable compensation is structured in the companies at Stockholm Stock Exchange. Problem:How is the variable compensation system structured in public companies? Purpose:The purpose of this paper is to study how the variable compensation in public companies is structured.

Belöningar till ledningen är det som ofta debatteras i media, samtidigt anses personalen vara företagets viktigaste resurs. Detta examensarbete avser att undersöka vilka belöningar ?vanliga? anställda får ta del av. En fallstudie på OKQ8 har genomförts för att åskådliggöra avsikterna, uppbyggnaden, förhoppningarna, resultatet och framtiden för ett antal belöningssystem som tillämpas i praktiken. Datainsamling har skett genom personliga intervjuer samt observationer.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

Företag betraktar ofta monetära belöningar som ett verktyg för att motivera anställda och få dem att prestera bättre. Tidigare studier har visat att monetära belöningar har en påvisad positiv effekt på motivation samt prestation men det finns även studier som har indikerat motsatsen. Forskare argumenterar för att det existerar faktorer som påverkar relationen mellan monetär belöning, motivation och prestation, dock är det relativt okänt vilka dessa faktorer är. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan olika monetära belöningar, motivation och prestation samt identifiera faktorer som kan inverka på denna relation. Vi ville även undersöka fördelningen av monetära belöningar.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer.

Denna uppsats? syfte är att undersöka hur anställda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rättvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förändrats mot en större flexibilitet som präglas av en större svårighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förändrade villkor har förändrat förutsättningarnaför traditionella lönesättningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förändring i arbetsvillkor.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

Background: The theater market has matured ? supply now exceeds demand. Government funds are on a decrease, replaced by other means of financing. The city of Stockholm will be introducing a bonus system that will benefit independent theater groups that succeed to increase their revenue and attendance. Hence, the audience will play an even greater role, a tendency some free theater groups come to terms with by interacting with the audience to create value.Thesis statement: What factors lead to the long-term survival of the independent theater groups, allowing them to benefit from the imminent bonus system?Purpose: To analyze and evaluate the marketing strategies of the independent theater groups, in reference to their capability of long-term survival through value creation along with the audience, thereby increasing attendance and ticket revenue.Methodology: The study combines quantitative and qualitative approaches and methods.

Background: A debated subject in today?s society is CEO compensation. Companies which give the CEO compensation mean that it motivates them to maximize the company?s return. The compensations are based on various types of variables, such as financial measures and financial ratio.

Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a.

Bakgrund: En viktig fråga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, såväl hos chefer som hos anställda. Belöningssystem inkluderar allt från lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anställda, men är belöningar alltid bra? Det är inte bara förändringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan få negativa konsekvenser. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera det nya belöningssystemet och hur det har påverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs åkeri.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.