This essay examines the international communitys intervention in Bosnia. The purpuse i to give the reader a deaper understanding of the problems appeared in re-building the bosnianstate. Office of the higher representive (OHR), was to become the koordinator of therecontruction of the institutions and governance. The theory used fore the examination isstate-building, whith an alingnment of state-building trough the international community.The second part of the essay examine the ideas of the High representive (HR) trough threedifferent dimensions. The idea-analysies search to present the core of ideas of OHR, nationalparties and the reconstuction of media.

The purpose of this thesis is to examine and analyze why, in the case of Afghanistan, the government chose to establish a highly centralized political system, when from a democratic standpoint a less centralized system would be preferable.The time period that is examined span from 2001 when the so-called Bonn-Accord was signed, to the parliamentary elections held in 2005, a period often referred to as the Bonn-process.The theoretical framework examines both the complex relations between federalism and democracy, as well as the relation between federalism and the role of existent ethnic minorities. The theoretical framework is then used in order to explain why it would be problematic to create a federal system in Afghanistan under the present circumstances.The conclusions that can be drawn are the following: In case of the republic Afghanistan the creation and implementation of a highly centralized political system was the only possible way for the government to be able to cope and practically deal with the problems of existent ethnic antagonism and regional warlords in order to create a stable political situation in the country..

The purpose of this thesis is to explore and analyze the processes and efforts involved in rebuilding the war-torn state of Afghanistan. The examined period span from the fall of the Taliban regime in 2001, to the elections in 2005. This period, commonly known as the Bonn-process, sets out the initial time for the reconstruction of the state.A theoretical framework, which considers the necessary mechanisms for successful state-building, will be used to analyze Afghanistan's re-building process. The mechanisms include the prerequisite of a stable security environment, emerging from a cease-fire, together with the development of a well-functioning economy, re-introduction of rule of law and rejuvenating civil society.The failure to establish a secure environment has had a devastating impact on all analyzed aspects of the re-building process. It is therefore crucial that the international society continuing to assists the Afghan government in its efforts to strengthen its capacity, in order to improve the security situation.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

SammanfattningMajsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett branäringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätttidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp avtillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vidskörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hosmajsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel,Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa,Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra,propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige),vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare etttillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterienLactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna.

Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

Under slutet av november 2001 samlades, på Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. På dagordningen stod framförallt inrättandet av en ny demokratisk regering, vilken också skulle vara väl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de många intressena Kabul sågs som ett steg på vägen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det påföljande inrättandet av en interimsregering i huvudstaden härjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsättningarna i landet tillåter införandet av det tänkta demokratiska styret eller om premisserna istället torde innebära att ett annat styrelseskick bättre passar landet samt vilket styrelseskick detta då kunde tänkas vara. Detta är intressant eftersom de rätta förutsättningarna inom landet måste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.