Det pedagogiska arbetet inom MSI ? Utifrån Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet länder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebär att sättet på vilket studenter bedöms kommer ändras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I Växjö pågår detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav måste skolan även förändra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbättra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den här uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgår inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbättra denpedagogiska undervisningen.

Förändringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. Förändringsprocessen visar prov på att ha att ha varit relativt oreglerad, men ändå lämplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner på en verkställande nivå vilket visar indikationer på att ha ställt den förväntade förändringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det är svårt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförändringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa ? som utbildningskontinent ? men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld ? ny högskola (2004/05:162).

The Pedagogical progression within MSI ? Based upon The Bologna Process and UPC.In a near future several of the European countries will begin working after new guidelines concerning a declaration called the Bologna process. Everything will be done one step at a time and the declaration will change the way the students are being graded, all this for the sake of making the European labour-market moreopened for all of its millions of students.In Växjö this process is in the making, but to adapt to the future demands the school must also change its ways of teaching.To increase its quality the University has put together a procedure of actions to improve the pedagogical working method in all its institutions. In this essay we would like to elucidate how the work with the Bologna process is proceeding within the institution of Mathematics and System Engineering and whatthey do improve their pedagogical teaching. By doing a qualitative case study on the student at the Computer Science Program we wish to find the answers to our questions..

Bolognaprocessen är en av de största förändringarna inom universitetsvärlden under senare år.I sin ursprungsform syftar den till att främja rörligheten och främja anställningsbarhet inom Europa, samt att främja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förändring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poängsystem samt införandet av nya mål för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gått till på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lärarkåren på institutionen har funnits tecken på förändringsmotstånd. Med hjälp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man från institutionens sida har försökt involvera de anställda i förändringen, framförallt genom användandet av arbetsgrupper.

AbstractDoes Geography Matter? A Study of the Bologna Process from a Policy Transfer Perspective.Essay in Political Science (D-level) at Karlstad?s University by Beatrice Högå, Spring 2007Tutor: Susan MartonThe purpose of this essay is to generally see how theories of policy transfer can help us to better understand the process through which the Bologna Process is being spread throughout Europe, and to specially see if geographic placement, i.e. in the heart of Europe, plays a role in how well and how fast the Bologna Process is implemented.To be able to answer the purpose, I have used Evans and Davies theoretical model on policy transfer network to describe the Bologna Process. Furthermore, Sweden and France are the countries being examined when they differ on the independent variable. From there, I have applied an analytical tool, namely process tracing, to examine whether there are differences in the two countries? work with the implementation of the Bologna Process.I have designed six specific research questions:Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to implement the two-cycle system?Have France performed this work earlier?Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to recognize awards and periods of study?Have France performed this work earlier?Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to quality assurance?Have France performed this work earlier?After applying the analytical tool to be able to answers these research questions, the answer to the general question Does geographic placement, i.e.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

Bolognaprocessen är en av de största förändringarna inom universitetsvärlden under senare år.I sin ursprungsform syftar den till att främja rörligheten och främja anställningsbarhet inom Europa, samt att främja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förändring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poängsystem samt införandet av nya mål för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gått till på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lärarkåren på institutionen har funnits tecken på förändringsmotstånd. Med hjälp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man från institutionens sida har försökt involvera de anställda i förändringen, framförallt genom användandet av arbetsgrupper.

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Bolognaprocessen är en av de största förändringarna inom universitetsvärlden under senare år.I sin ursprungsform syftar den till att främja rörligheten och främja anställningsbarhet inom Europa, samt att främja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förändring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poängsystem samt införandet av nya mål för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gått till på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lärarkåren på institutionen har funnits tecken på förändringsmotstånd. Med hjälp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man från institutionens sida har försökt involvera de anställda i förändringen, framförallt genom användandet av arbetsgrupper.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

In this Master thesis interest is directed towards approaches toinformation literacy (IL) and critical thinking in the educationalactivities of university libraries. The aspiration of universitylibrarians to promote the critical abilities of students isproblematized. At the center of attention is the project?Lärandemål för informationskompetens? [Learning outcomes forinformation literacy], which in 2006 was carried out incollaboration between the Swedish university libraries, in responseto the educational reforms connected to the Bologna Process.Through the discourse analytical framework of NormanFairclough, documents related to the project ?Lärandemål förinformationskompetens? are studied in order to identifydominating approaches to IL. The purpose is to investigate anddiscuss the possible implications of the dominating perspectives,with regard to the development of critical thinking amongstudents.The study results in the identification of two main discourses, thestandardization discourse and the discourse on employability.