Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. Bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt Bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur Bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien.

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under Bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av Bolagskoder.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade Bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders Bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden.

På grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste åren näringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion beträffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och många länder har infört koder för reglering av detta område. USA har valt att tillgripa strängare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa på självreglering i form av Bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och näringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden är ingen lag utan bygger på självreglering enligt principen ?följ eller förklara?.