Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad.Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhusmöjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Denfrämsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Personer över 80 år har ökat med nästan 22 % under åren 1992 ? 2005. Under samma tid har vårdplatserna inom hela akutsjukvården nästan halverats. Detta har lett till ökat vårdbehov och större belastning på framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primärvården och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inläggningar sker ofta runtom i Europa.Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar på ett sjukhus i Sverige.Metod: Studien genomfördes under 2007 på en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast på sjukhus.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Introduction: The interaction between different care facilities and professions is important in the care of older patients. Patients do not always get enough time to recover and often have a continued need for care. A discharge process of good structure in which the patient and relatives are participating and the continued need of care is assured is of importance in care of older patients.Objective: The overall purpose of this study is to compare the discharge process for patients over 75 years old admitted to a emergency medicine ward respective a emergency medicine ward with geriatric focus at a medicine clinic, to compare discharge process between these wards and evaluate the patients situation at home after discharge.Methods: A survey of medical records with a protocol and a telephone survey have been performed. Data was analyzed with descriptive and analytic statistic. Patients at the medical wards MAVA and care unit number 21/34, which are 75 years or older and are discharged to their own home, within the municipality of Göteborgs stad, in Sweden, are included in this study.Results: The discharge process differed between medicine wards with emergency medicine and geriatric focus.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.