Sök:

Sökresultat:

2131 Uppsatser om Bokstävernas historia - Sida 59 av 143

God omvÄrdnad av Àldre patienter - ur sjuksköterskors perspektiv

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvÄrdnad av Àldre patienter samt att beskriva vad som Àr viktigt i en god omvÄrdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktÀr intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 Ärs erfarenhet. Vid intervjuerna stÀlldes tvÄ öppna frÄgor och följdfrÄgor anvÀndes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in pÄ band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundlÀggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier.

?Det Àr vÀl som med alla spel?. Medial formgivning av ditt ansvar och din anpassning som ekonomisk aktör

SÄvÀl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio Är pekat pÄ en social förÀndring i vÀsterlÀnningars identitet, vÀrderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som prÀglas av konsumism mer Àn nÄgot annat. HÀr utförs en intertextuell diskursanalys av innehÄll frÄn tvÄ av Sveriges största dagstidningar under Ären 1972, 1986 och 2006, med syftet att spÄra den förÀndrade mediala framstÀllningen av den ekonomiska verkligheten för lÀsaren och dennes förhÄllande och relation gentemot samhÀllet, ekonomin och sig sjÀlv som ekonomisk aktör. Med Ärens gÄng blir innehÄllet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir nÀrmast identiska.

Minne och framtidstro i svensk historia : ett urval i svensk medaljkonst

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först pÄ 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller hÀndelse. PÄ medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler Àr avsedda att stÄ för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gÀrning, nÄgot den personen medaljen Àr slagen över gjorde sig kÀnd för under sin levnad.Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken pÄ medaljerna tydas pÄ nÄgot vis, och har olika medaljgravörer nÄgon speciell stil man kan kÀnna igen denne pÄ?Finns det varierande stilar frÄn olika epoker, eller Àr nÄgon stil mer gÄngbar eller mer banbrytande Àn andra?Finns det en koppling till Ätsida och frÄnsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Den rÀttsliga grunden för allmÀn pension

Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.

HÀr Àr ej civilisationen spridd, hÀr har indianerna Ànnu sitt hemland : Om möjligheterna att skriva om svensk bosÀttning i Amerika och indianernas undantrÀngande i samma historia, utifrÄn indianoroligheter i Minnesota 1898

AbstractThis essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in VÀxjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date.

Socialdemokrati och bondeförbund i NederluleÄ socken: folkrörelser i lantbrukssamhÀllet

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

KvinnoprÀstmotstÄnd i Svenska kyrkan: en fallstudie av tre
kvinnliga prÀsters tankar kring och erfarenheter av
diskriminering

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Demokrati i Guds namn! Kan demokratiska vÀrderingar förenas med islamistiska?

Demokrati anses vara det bÀsta sÀttet att uppnÄ de mÀnskliga rÀttigheterna som bestÀmts av FN. Men varför har inte den muslimska vÀrlden kommit till samma slutsats?Huntington skÀnkte oss sin syn att islam och demokrati inte Àr kompatibla. Men Àr det hela sanningen? Denna uppsats försöker mÄla upp en klar bild av varför det verkar vara sÄ svÄrt för den muslimska vÀrlden att vÀlja den demokratiska vÀgen.

TvÄ bitar av ett universitetsbibliotek: en komparativ studie av tvÄ tidsperioder i Lunds universitetsbiblioteks historia

The aim of this thesis is to compare two time periods in thehistory of the university library in Lund and to see whatsimilarities and differences can be found. The two timeperiods will be 1883-1900 and 1933-1950. The methodsused to achieve this will be comparative method with theactor- and structure model and document analysis. Thesubjects that will be analyzed with these methods will bepersonnel and the facilities. The two questions I will try toanswer in this thesis will be: A) What similarities anddifferences can be found concerning the personnel and thefacilities in the two time periods? B) What is therelationship between the actors and the structureconcerning the personnel and the facilities like in the twoperiods?A brief background of what took place in Sweden, LundUniversity and the university library of Lund itself duringour two periods is provided.

Judendom och lÀromedel : En diskursanalys av lÀromedel i religionskunskap utgivna under Ären 1980 - 2009

Judendom och lÀromedel Àr en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen pÄ judar i religionslÀromedel har förÀndrats under Ären 1980 till 2009. Den har Àven som mÄl att se om judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta mÄ ni berÀtta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha pÄverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.

Historiebruk i historielÀroböcker frÄn Sverige och Libanon

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historielÀroböcker och hur dessa skillnader kan tÀnkas pÄverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra vÀrldskriget och den amerikanska insatsen under det andra vÀrldskriget. HistorielÀroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att anvÀnda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan pÄverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrÄn perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.

Kvinnor och mÀn i Malmbergets kÄkstad: med kÄkstaden i Kiruna som referenspunkt

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och mÀn i de gamla kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kÄkstÀder var uppbyggda. Detta Àr intressant pÄ grund av att bÄda kÄkstÀderna byggdes upp under en tidsperiod dÄ Norrbottens industrialisering började skjuta fart och dÄ samhÀllsplanering, arbets- och bostadsförhÄllanden torde ha varit ytterst bristfÀlliga. Dessutom vill jag se om det fanns nÄgon skillnad mellan kÄkstÀderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende pÄ byggnads- och levnadsförhÄllanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna, detta bÄde i hur kÄkstÀderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel pÄ en likhet Àr att folket i kÄkstÀderna levde i kÄkar som spikades ihop av spillvirke och material frÄn flÀsk- och dynamitlÄdor.

Europas murar och grÀnslös information : En etnologisk studie av moldoviers migrationsberÀttelser ur ett identitetsperspektiv

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har pÄverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberÀttelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen pÄverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förÀndrats efter migrationen, samt i vilken mÄn det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om sprÄk och historia fÄr stor betydelse vid stora samhÀllsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberÀttelser, vilka skapade en migrationslÀngtan. Moldavien pratades om som nÄgot annat och sÀmre Àn ?Europa? och de sjÀlva konstruerades som icke-européer.

Förskolans lÀroplan ? en osynlig lÀroplan? En studie kring förÀldrars kunskap om förskolans lÀroplan

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

Idag hÄller jag en man i handen och om tvÄ Är en kvinna... : Kvinnors upplevelse av sitt bisexuella mellanomrÄde.

Bisexualitet Àr idag ett nÀstintill osynligt omrÄde inom det psykologiska fÀltet. Den forskning som finns tillgÀnglig om bisexualitet sker frÀmst utifrÄn ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgÄngspunkt. Den hÀr uppsatsen Àr till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var frÀmst att explorativt utforska och dÀrefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. FrÄgestÀllningen inbegrep Àven hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->