SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat Boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat Boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat Boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt Boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt Boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt Boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt Boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande.

IT exist and are needed in larger organisations today, this creates possibilities for new applications. It has become more frequent with IT within HRM which has developed new concepts like e-HRM and HRIS which links IT and HRM together. We have through qualitative content analysis of interviews investigated how IT-tools affect HR-workmanship. The purpose is to create a basis for describing how employees experience their work with HR within a PA-system. The basis of the PA-system will then answer if it contributes or limits the employees and their activities.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer Boende på särskilt Boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensBoende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de Boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett Boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med Boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt Boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda Boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt Boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt Boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och Boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de Boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.