Andelen Ă€ldre ökar stĂ€ndigt i samhĂ€llet. MĂ„nga av dessa Ă€ldre behöver flytta till sĂ€rskilt boende för att fĂ„ den hjĂ€lp och omvĂ„rdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vĂ„r kunskap inom detta omrĂ„de för att ta hand om de Ă€ldre pĂ„ ett bra sĂ€tt.Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres upplevelser i samband med flytten frĂ„n det egna hemmet till ett sĂ€rskilt boende.Metoden som anvĂ€ndes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frĂ„gor. FrĂ„gorna handlade om tankar och kĂ€nslor inför, under och efter flytt. Åtta Ă€ldre personer som flyttat till sĂ€rskilt boende senaste Ă„ret deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var nĂ„got som framkom tydligt under intervjuerna.

FörsÀmrat nutritionsstatus Àr ett vanligt förekommande problem hos Àldre och en av orsakerna kan vara nedsÀttning i den kognitiva förmÄgan. Ytterligare faktorer som kan pÄverka försÀmrat nutritionsstatus Àr nÀr Àldre bor pÄ sÀrskilt boende eller Àr ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan Àldres kognition och nutritionsstatus i relation till Älder och kön, med fokus pÄ Àldre som bodde pÄ sÀrskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde pÄ redan insamlat material frÄn SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk anvÀndes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Examensarbete om moderna husbÄtar med Sverige som utgÄngspunkt..

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund: Sömnen Àr ett av vÄra grundlÀggande behov och Àr viktig för vÄr hÀlsa och vÀlbefinnande. Sömnproblem Àr vanligt bland Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva effekter av icke farmakologiska ÄtgÀrder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vÄrdas pÄ sÀrskilt boende.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn Ätta kvantitativa artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultatet av analysen redovisas utifrÄn följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, Àndrade vÄrdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska ÄtgÀrder kan minska sömnproblem hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika ÄtgÀrderna.

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

MedellivslÀngden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och Är 2010 förvÀntades de som Àr 65Är eller Àldre öka med 13 procent och de som Àr 85 Är öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att mÀnniskor lever lÀngre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler Àldre kommer behöva vÄrd. Syftet med denna studie Àr att belysa och sammanstÀlla forskning som beskriver de Àldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv pÄ sÀrskilt boende. En litteraturöversikt pÄ aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

FörsÀmrat nutritionsstatus Àr ett vanligt förekommande problem hos Àldre och en av orsakerna kan vara nedsÀttning i den kognitiva förmÄgan. Ytterligare faktorer som kan pÄverka försÀmrat nutritionsstatus Àr nÀr Àldre bor pÄ sÀrskilt boende eller Àr ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan Àldres kognition och nutritionsstatus i relation till Älder och kön, med fokus pÄ Àldre som bodde pÄ sÀrskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde pÄ redan insamlat material frÄn SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk anvÀndes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.