Sökresultat:
1635 Uppsatser om Boende för äldre - Sida 53 av 109
Automation i hemmet : En alternativ lösning pÄ klimatproblemen, med hjÀlp av Raspberry Pi & Android
Detta arbete tÀcker utvecklingen av ett hemautomationssystem som tillÄter hushÄll att sÀnka sin elkonsumtion och miljöpÄverkan. Samtidigt som det ger den boende ett sÀtt att spara pengar samt ett bekvÀmt sÀtt att fjÀrrstyra sitt hem.Arbetet utvÀrderar ocksÄ vilka delar som Àr viktiga för att i framtiden hitta en lösning som tÀcker alla problem med det utvecklade systemet.Systemet bestÄr av en nÀtverksenhet som vidarebefordrar signaler/meddelanden till en s.k. fjÀrrströmbrytare för att kunna kontrollera t.ex. lampor och vÀrme i ett hus. Den kan ocksÄ ta emot data frÄn sensorer och skicka denna tillbaka till anvÀndaren.
Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr, sÀg vilken norm jag ska följa hÀr? : -En kvalitativ studie om jÀmstÀlldhetsarbete och genus pÄ HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn
Syftet med denna studie var att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka hur tvÄ HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal pÄ HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 Är. En kvinna och en man pÄ respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrÄn socialkonstruktivistisk teori samt utifrÄn ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa förestÀllningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.
VÀdrets betydelse och inverkan i mÀnniskors vardagsliv
FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.
VÄr passion, nyproduktion! : Hur kan nyproduktion av hyresrÀtter stimuleras?
Sedan tvÄ Är tillbaka byggs det för fösta gÄngen i Sverige fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Enligt resultatet av Boverkets Ärliga bostadsmarknadsenkÀt 2008 rÄder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner Àr nyproduktionen anmÀrkningsvÀrt lÄg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit sÄ lÄg i Sverige. HyresrÀtten Àr viktig som upplÄtelseform. Den tillÄter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för lÄginkomsttagare. En anledning till att det produceras sÄ fÄ hyresrÀtter i dagslÀget Àr att de statliga investerings- och rÀntebidragen försvann 2006.
Det goda boendet : En kvalitativ studie av anhörigas upplevelse av kontaktmannaskap och individuell mÄlplan
I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.
Trönninge hÀstby
Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut,
vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.
HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i
Sverige.
Hur vill ungdomar och seniorer bo i Uppsala? : En studie om kundsegmentens betalningsvilja samt efterfrÄgan pÄ bostÀder
Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 ÄrsÄldern kommer inom den nÀrmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar ocksÄ Sveriges befolkning att bli allt fler och Àldre.  Denna populationsförÀndring förvÀntas stÀlla stora krav pÄ kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahÄlla dels moderna anpassade bostÀder lÀmpliga för den Àldre generationen dels lÀgenheter som Àr passande för och som efterfrÄgas av de unga.  Syftet med denna uppsats Àr att pÄ uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende pÄ deras betalningsvilja samt efterfrÄgan pÄ bostÀder riktade till dessa kundsegment. Metod: I studien har en kvantitativ metod anvÀnts och tvÄ enkÀtundersökningar har genomförts. EnkÀtundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har dÀrpÄ bearbetats och analyserats för att sedan sammanstÀllas till en innehÄllsrik och trovÀrdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkÀter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister.
Visioner om framtidens profilboenden : Hur Àldre personer vill bo nÀr det bli Ànnu Àldre
As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?    This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities..
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.
Bostadsförslag vid BodaÄn : ett boende för alla
 Bostaden Àr en viktig del i mÀnniskors liv. Andelen Àldre i Sverige ökar. Vilka bostÀder behöver vi i framtiden? Det Àr inte som tidigare, att kÀrnfamiljen Àr det vanligaste hushÄllet. I dag lever mÄnga ensamma.
Det första mötet med en stad : en fallstudie om hur entréplatser kan identifieras och gestaltas i TÀby
Att anlÀnda till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet sÄ bidrar omgivningarna vi passerar
till att pÄverka vÄr bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan sÄledes fungera sÄvÀl inbjudande
som avvisande beroende pÄ utformning och hur vi tolkar den.
Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan
ske, och utgörs av en fallstudie om hur TÀbys entréplatser kan identifieras. FortsÀttningsvis anvÀnds en av de
identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i
staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktÀr. Arbetet innehÄller Àven en genomförd
surveyundersökning som beskriver nÄgra av de uppfattningar och Äsikter som boende och besökare till TÀby
har om staden och dess entréer.
Litteratur beskriver att mÄlet med entréplatser Àr att markera övergÄngen till staden samt att vÀlkomna
mÀnniskor till staden.
Englandslansering av The Flaming Moes
Vi behandlar i den hÀr rapporten Englandslanseringen av popbandet The Flaming Moes. Rapporten beskriver hur en promotionturné utformas med hjÀlp av ett independentbolag, hur kontakter med skivbolag, promotionbolag och publik sköts, samt hur lanseringen utmynnar i ett skivslÀpp. Rapporten beskriver författarnas upplevelser kring hur en dylik lansering kan och bör se ut, utefter de erfarenheter man tillskansat sig under arbetets gÄng. Den behandlar Àven frÄgor kring samarbeten med ett engelskt skivbolag, och hur detta pÄverkar bandets eventuella framgÄng i England, samt hur Englandslanseringen pÄverkar bandets tillgÄng till utrymme i svensk media. Rapporten sÀtter fokus pÄ viktiga frÄgor vid en promotionturné, sÄsom promotors, skivförsÀljning, promotion, logistik och boende samt kontaktskapande.
Normalinseringen av hot och vÄld inom socialtjÀnsten
Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.
Landshövdingarna och lÀnsresidensen
I Sverige rÄder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska lÀnder. Den innebÀr att landshövdingar Àr tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 Àr lÀnsresidens. En förmÄn pÄ pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska lÀnsstyrelser lÀgger sammanlagt nÀstan 28 miljoner kronor varje Är pÄ hyra för residensen.Regeringen stÄr bakom de villkor som finns gÀllande landshövdingars tjÀnstebostÀder och har inga planer pÄ att förÀndra dem för nÀrvarande. Det ansvariga statsrÄdet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger pÄ Enheten för statlig förvaltning, hÀnvisar till symbolvÀrdet i att ha landshövdingar boende i lÀnsresidens.Men alla Àr inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.
Habiliteringspersonalens mÄngfacetterade yrkesroll - En studie hur personal arbetar med LSS intentioner inom integrerat boende
This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994.The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there.The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets.