Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda rÀttslÀget och sammanstÀlla en översikt över bodelningsförrÀttarens arbete. Uppsatsen grundar sig pÄ traditionell juridisk metod. Av de cirka 21 000 makar som skiljer sig per Är kan inte alla genomföra en bodelning sjÀlv. Om makar inte kan enas vid en förestÄende bodelning kan nÄgon av dem ansöka om förordnande av bodelningsförrÀttare vid tingsrÀtt. Oenighet mellan makar Àr dock inte en förutsÀttning för att bodelningsförrÀttare skall förordnas.

Huvudregeln i svensk rÀttsordning vad betrÀffar tjÀnstepensioner Àr att de undantas frÄn bodelning vid skilsmÀssa. NÀr det kommer till fÄmansföretagare har dock risken ansetts vara sÄ stor att denne undandrar gemensam Àktenskapsförmögenhet till förmÄn för egen tjÀnstepension att den i vissa fall bör ingÄ. Den företagsÀgda tjÀnstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, frÀmst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare Àn framtida försörjningsförmÄga. Företagarens bestÀmmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjÀnstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebÀr emellertid ocksÄ att en företagare kan nödgas lÀmna en skifteslikvid motsvarande halva vÀrdet av sin tjÀnstepension till sin make, utan att kunna realisera sjÀlva pensionen.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Denna uppsats har till syfte att belysa nĂ„gra problemomrĂ„den vad betrĂ€ffar dagens reglering kring bodelning vid dödsfall samt vid Ă€ktenskapsskillnad eller upphörande av samboskap. Fokus ligger pĂ„ att utreda och diskutera reglerna i Äktenskapsbalkens 11:4 om vederlag samt 12:1 om jĂ€mkning vid bodelning. Vi pekar pĂ„ situationer dĂ„ en tillĂ€mpning av dagens regelsystem ger orimliga och ibland till och med stötande resultat, bland annat kan nĂ€mnas situationen dĂ„ det förekommit vĂ„ld inom en relation och paret sedan gĂ„r skilda vĂ€gar. Konsekvensen blir dĂ„ att kvinnan fĂ„r dela med sig av det skadestĂ„nd hon erhĂ„llit för t.ex. en misshandel samtidigt som mannen kan reducera sitt giftorĂ€ttsgods genom att han fĂ„r rĂ€kna av den skuld som han har dragit pĂ„ sig genom sin skadestĂ„ndsskyldighet gentemot kvinnan.

I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga att leva i ett samboförhĂ„llande och inte ingĂ„ Ă€ktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan Ă€ktenskap- och sambolagstiftning för att fĂ„ en förklaring till framvĂ€xten av samboförhĂ„llandet. I denna rĂ€ttsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framstĂ€llts för att skapa en överblick av det valda rĂ€ttsomrĂ„dets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och dĂ€rmed utgöra ett Ă€ktenskapsliknande system av B-lagskaraktĂ€r, utan tanken var att skapa ett nytt rĂ€ttsinstitut med mildare bestĂ€mmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rĂ€ttsinstituten framgĂ„r i bestĂ€mmelserna om bodelning och arv.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Familjejurister stÀlls idag ofta inför komplicerade fall som leder till Àn mer komplicerade bedömningar nÀr det gÀller ÀktenskapsmÄl av internationell karaktÀr. Globaliseringen tar för var dag mer fart och mÄnga vÀljer att flytta över nationsgrÀnserna dÀr det hÀnder att relationer och Àktenskap ingÄs. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir Àven vanligare. För att kunna behÀrska internationella familjefrÄgor mÄste kunskap om svensk och utlÀndsk internationell privat- och processrÀtt finnas. Det Àr sÀllan sÀkert vilket lands lag som Àr bÀst och som gÄr att Äberopa.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.