Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

I denna studie har fokus legat på mäns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen på begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov användning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda på hur intervjudeltagarna beskriver var gränsen mellan aggressivitet och våld går, samt se varför spelare handlar på ett visst sätt i match- och träningssituationer. Frågeställningarna studien utgått ifrån är:Varför handlar manliga spelare på ett visst sätt i match- och träningssituationer?Hur definierar de skillnaden på att vara aggressiv och att vara våldsam?Undersökningen utgår från ett socialkontruktionistiskt perspektiv, där genusteori står i fokus.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

SSC Klingan har de senaste åren flyttat till nya lokaler, kompletterat sin maskinpark och ökat sin omsättning kraftigt. I den kraftiga expansionen har inte materialflöde och layout i fabriken prioriterats. Material samlas och ligger i vägen för flödet och skapar oreda. Det är nu ägarna intresserade av att rätta till för att få bättre flyt i produktionen och öka genomflödet genom snickeriet. En ny flödesorienterad layout för att öka ordning och genomflöde genom fabriken har varit ett mål med projektet. • En kartläggning av informations- och materialflöde har genomförts. • Huvudflödena i fabriken har identifierats och deras transportsträcka mätts upp i antal meter. • Jämförelser mellan fem layoutförslag över snickeriet har gjorts. Det andra målet med projektet har varit att bestämma lämplig placering och storlek av en planerad lagerhall.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Studiens syfte har varit att utifrån fyra teman om: våld, relationen; våldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder ser på sitt föräldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsåg även söka förståelse kring vad fäderna ansåg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter våldshandlingar i hemmet resonerar kring återuppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick från nedanstående frågeställningar:1. Hur talar fäderna kring sitt våld?2. Hur ser relationen mellan fäderna och barnen ut och hur tror de att barnen påverkas av våldet?3. Vilken föreställning har fäderna om ett gott föräldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fäderna idag på relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställning valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ ansats där jag i studien utgått från fyra respondenters livsvärld. I studien utgick jag från det hermeneutiska perspektivet då jag ämnade söka förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder talar om sina barn och deras relation.

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet.

Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad ? från teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde.

Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektetär att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samtskapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företagetvill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemetinte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet ärplacerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker såsent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist.Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historiskdata från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektivitetenhög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för attkunna komma riktigt nära det undersökta.

Det finns få studier på effekten av och säkerheten med smärtlindring i samband med kejsarsnitt på tik. Av den anledningen är många restriktiva med smärtlindringen. Enligt denna studie var den vanligaste metoden i Sverige att ge en engångsdos buprenorfin när sista valpen tagits ut genom kejsarsnittet. Internationellt är många mer frikostiga med smärtlindringen. En stor del av litteraturen rekommenderar till exempel preoperativ behandling med opioider, såsom fentanyl, samt smärtlindring med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (nonsteroidal anti-inflammatory drugs; NSAIDs) i en eller flera doser. Examensarbetet gjordes som en del i en sedan tidigare pågående multicenterstudie. Veterinären valde själv typ av smärtlindring.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.