Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det.

The attacks of September 11, 2001 have done more to focus attention on the conjunction of religion and conflict than any other event in recent history. Although much international research has focused since then on the role of Islam, religiously inspired violence is also found in countries as diverse as Thailand, Burma, or Sri Lanka, where Buddhism plays a central role. This paper addresses how these realities are reflected in two Swedish high school textbooks on religion. The thesis calls into question the manner in which Buddhism is presented in schoolbooks as the most probable candidate to be a conflict-free religion.Using Fairclough?s discourse analysis theoretical framework and Hellspong?s structural analysis, the thesis critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and the wider social practices.

This thesis analyzes how homonationalist and heteroactivist discourses are reproduced in the Sweden Democrats political communication between 2022 and 2025. Drawing on critical discourse analysis, the study examines a selection of key texts, including two Almedalen speeches by the party leader Jimmie ?kesson (2022, 2024), an extraction from a report produced by the party, and a parliamentary motion. The study is theoretically grounded in scholarship on homonationalism, heteroaktivism and populist radical right nationalism. It investigates how gender, sexuality and religion are discursively mobilized to define national belonging and construct boundaries between ?us? and ?the other?.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera tre svenska imamers syn på hur sharia ska förstås, tolkas och tillämpas i Sverige. Vi utgår från aktuell forskning och litteratur i ämnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. Förhållandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjälp av exempel från olika länder. Dessutom beskrivs förhållandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

In the Swedish abattoirs there are assistants that judge the slaughtered animals in regard to diseases and injuries. All diseases and injuries assign different codes. This master?s thesis is about code 42 which means injuries of different kinds like for example bruises etc. These injuries have risen during the transport from the farm to the abattoir lairage or during the stay at the lairage before slaughter.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka frågan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och åsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen är baserad på intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om ämnet har jag analyserat mitt material. Jag är främst intresserad av att titta på Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta ämne. Läroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar på olika problemområden som kan uppstå under religionstimmarna i skolan.

Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

The purpose of this study is to examine the medial depiction of Muslims in the case of Pastor Terry Jones' intention to burn the Quran. Our study is based on theoretical framework regarding an alleged clash of civilizations, how that leads to global conflicts and controls the world politics. It?s also based on the western way of characterize Muslims as violent, irrational human beings, and how mass media have a tendency to depict Muslims as ?the others?. The questions we aim to seek answers to are: How were Muslims portrayed in CNN's and Al-Jazeera's reporting regarding Terry Jones plan to burn the Quran? Which discourses exist about Muslims in each news channel and what are the main differences between them? The qualitative method used is a critical discourse analysis on empirical data consistently of twelve articles.