Sökresultat:
267 Uppsatser om BloomŽs reviderade taxonomi - Sida 18 av 18
En kartlÀggning av Ärsredovisningars kvalité efter revisionspliktens avskaffande
Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags Ärsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i Ärsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i Ärsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kÀnnetecknas av de kvalitativaegenskaperna frÄn Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar pÄ fullstÀndighet i Ärsredovisningenenligt rÄdande lag.
Företag utan revision - praktiskt möjligt med externa krediter?
Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.
Effekter av revisionsplikten : följder för externa intressenter
Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.
Reviderade IAS 19 : Korridoren som försvann
Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU vÀlja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsÄtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förÀndringarna innebar att tvÄ av de tidigare tre alternativen togs bort. DÀribland korridorregeln som tillÀt bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsÄtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jÀmförbarheten och transparensen i Ärsredovisningar och skapa ökad förstÄelse kring hur bolagens pensionsplaner pÄverkar de finansiella rapporterna. Dock trÀdde den nya standarden ikraft sÄ sent som den 1 januari 2013 och mÀrktes dÀrmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.
Frivillig revision ? ett rationellt beslut eller signalering om tillhörighet
Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.
Gestaltning i vinterstaden LuleÄ : förslag till utformning och belysning av stadens entréer
LuleĂ„ Ă€r belĂ€get vid kusten i Norrbotten. Det flacka Ă€lvlandskapet och centrums lĂ€ge pĂ„ en halvö medför att den visuella kontakten med vatten Ă€r god. Det geografiska lĂ€get medför att infarterna huvudsakligen koncentreras till tvĂ„ vĂ€gar: ĂlvbrovĂ€gen och BodenvĂ€gen. De bĂ„da infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktĂ€rer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom morĂ€nmark med blandskog och björkbestĂ„nd, vikar, omrĂ„den med storhandel och i nĂ€rheten av bostadsbebyggelse. Det som Ă€r gemensamt för de bĂ„da infarterna Ă€r att det finns ett behov av att
bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenÀrerna pÄ mötet med staden.
HÀr fann jag möjligheten att gestalta för resan frÄn ett mörkt landskap till den upplysta staden.
IT-revision. En studie av kunskap och förstÄelse
I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.
Tredjemanskontroll - SÀker rÀtt Àr sÀkert rÀttssÀker : En studie med utgÄngspunkt i betÀnkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rÀttssÀkerhetsfrÄgor i skatteförfarandet (SOU 2013:62)
SKV and Tullverket have several important tools and methods available in each activity to ensure that taxes and fees are paid and charged rightfully. Among other things they use tax or customs surcharges, targeted and general third party injunctions or targeted and general third party audits. The targeted controls, ergo targeted injunctions and audits, are targeted towards specific persons or documents while during the general controls these are not specified. The methods have repeatedly been the subject of discussions and attempts to simplify the tax procedure and increase the Rule of Law for the individual.The government appointed a commission on March 8 of the year 2012 with the assignment to prepare proposals to increase the Rule of Law in the tax procedure. The assignment was therefore to analyze the areas of tax and customs injunctions, reimbursement because of expenses and agents and also third party controls.
Revisionsplikt - en utredning om eventuella konsekvenser för Skatteverket och revisionsbyrÄerna vid ett avskaffande
Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet?
Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat.
Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.
Revisionsplikt - en utredning om eventuella konsekvenser för Skatteverket och revisionsbyrÄerna vid ett avskaffande
Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.
Ur evighetens synvinkel : om estetiken i stadsbyggnadskonsten
Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ĂndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.
Ur evighetens synvinkel - om estetiken i stadsbyggnadskonsten
Vad Àr estetik? Hur ser nÄgot ut som Àr estetiskt tilltalande? Estetiska
vÀrderingar Àr nÄgot som vi ganska ofta talar om. NÀstan alla har sina bestÀmda
Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ĂndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon,
som faktiskt kan definiera vad det Àr som gör nÄgot vackert. Ofta hör man
beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nÄgot som man sett
förut.