BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet.

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.           Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta. .

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå revision.Syften med denna studie är att ta reda på om kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fått.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.