Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, Blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt Blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk träning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete påVO2max, rörlighet, uthållighetsstyrka och kroppssammansättning. Vi använder oss av en kvantitativ metod som består av datainsamling genom tester före och efter träningsperioden för både interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar på signifikanta skillnader hos interventionsgruppen på variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthållighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i Blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien är att man kan se effekter genom denna typ av intervention på flera olika variabler och förslag till framtida forskning är att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska träningens effekter på arbetsplatsförlagd träning..

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och Blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt Blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mångfacetterad.

Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen. I Sverige är ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett så bra liv som möjligt så krävs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien är att beskriva effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. Metoden är en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts.

Det kommer ständigt nya studier med olika hälsoråd angående kosten och fysiskaktivitet om hur vi ska undvika fetma, högt Blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar.Intresset av proteinets effekt på uppbyggnad av muskelmassa vid fysisk aktivitet harökat. Detta har medfört ett stort urval av olika drycker med proteintillskott påmarknaden, främst ur animaliskt ursprung.Syftet med detta examensarbete var att ta fram en vegetabilisk proteinberikadhavredryck som förväntas hjälpa kroppen vid återhämtning. Arbetet innebar att utvecklaett recept baserat på de Nordiska Näringsrekommendationer 2004 (NNR) med fokus påprotein, kolhydrater och fett. Delmålet var även att utesluta allergener. Dryckenbaserades på ett medelvärde från de fysiskt aktiva och äldre människors näringsbehov,detta för att bredda den tilltänkta dryckens målgrupp.Fyra smaksatta drycker framställdes med olika energiinnehåll utifrån två olikahavredrycker, en naturell och en kalciumberikad.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt Blodtryck och högt kolestrol är de mest kända och vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkt anses gå att förändra genom att ändra på personens levnadsvanor. Det är dock svårt för många personer att börja med, och behålla dessa förändringar efter en hjärtinfarkt. En förutsättning för omvårdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförändringar är en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan på förändrad livsstil hos personer som drabbats av hjärtinfarkt.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det är följsamhet till behandling av hypertoni bristfällig och många patienter uppnår inte ett kontrollerat Blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att påverka följsamheten hos patienter med primär hypertoni gällande omvårdnadsåtgärder och läkemedelsbehandling. Utifrån syftet utformades två frågeställningar för att nå en djupare förståelse för ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka är utformade för en forskningsprocess.

Aim and Hypotheses The aim of the study was to investigate how episodic hypoxia affects resting blood pressure and the acute blood pressure response in healthy older adults. The following hypotheses were formulated for analysis in the study: Blood pressure increases acutely in healthy older adults during exposure to 150 minutes of hypoxia with SpO? 80%. Resting blood pressure decreases in healthy older adults after 15 repeated exposures of 150 minutes of hypoxia with SpO? 80% over a period of three to four weeks.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, Blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Cultural bias in health assessment has been asserted in various scientific reports. The aim of this study was to determine whether ethnicity effects how patients are represented in such medical certificates that are needed to obtain a certain Swedish social insurance. The setting was an analysis of 18 medical certificates for patients whose parents were born in Sweden, respectively of 18 medical certificates of patients whose parents immigrated to Sweden from non European countries. The main objective was comparison of the two groups to test for ethnical heteronormative representations of the patients and their parents. The method used is mainly based on critical discourse analysis in combination with Fowlers (1996) semantic tools used to decipher disparity in the discourse.