Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Tidigare forskning menar att förmågan att vara empatisk mot andra ökar om man är lika i termer av etnicitet, kön, ålder och bakgrund. Huvudsyftet med studien var att studera skillnader i etnokulturell empati, det vill säga empati som riktar sig mot individer av annat etnicitet och kultur. Två separata studier gjordes, Studie 1 i USA (N=75), och Studie 2 i Sverige (N=92). Effekter av kön och ålder testades. Deltagarna var av blandade åldrar, kön och etniciteter.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Att genomgå en hjärtoperation påverkar människors dagliga liv starkt. En hjärtoperation är ett stort ingrepp som för personer har kroppsliga så väl som emotionella effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med en hjärtoperation från och med att det blev tal om operation till två år efter operationen. Med kvalitativ inne-hållsanalys analyserades tolv vetenskapliga studier och resulterade i sex kategorier: Att känna sig hindrad av sin kropp, Att vänta präglades av oro och maktlöshet, Att ha förväntningar om ett nytt liv och känna rädsla för det okända, Att känna och sakna stöd från andra, Att få och sakna infor-mation, Att känna sig överrumplad av resultatets olika sidor. Denna litte-raturstudie visade att många personer kände sig oroliga under väntetiden och att det fanns brister av stöd från vårdpersonalens sida.

Det här arbetet behandlar om det utifrån två omslagsillustrationer från Tove Janssons böcker om mumintrollen går att skapa en tredimensionell spelmiljö som behåller omslagens stil och atmosfär. Rotat i begreppet remediering som myntades av Bolter och Grusin undersöks också om det är någon skillnad i hur de tredimensionella miljöerna uppfattas i jämförelse med omslagen och beroende på om de visas på ett stort medium som en PC, eller ett litet som smartphone. 3D-miljöerna skapades och renderades ut i filmform för att visas på de två medierna i en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen visade att miljöerna till PC mottogs väl och remedieringen kunde anses vara lyckad. Smartphone-varianten mottogs med blandade resultat där remedieringen både ansågs vara bättre och sämre än PC-varianten och ingen definitiv slutsats kunde därför ges.

Den här studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strävan från lärarens sida att få eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi läroplanen, forskning om förskollärarnas förhållningssättunder och efter en krissituation, livet efter separationen, växelvist och ensam vårdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhållningssättbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVårt syfte var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring bemötande av barn ochföräldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i västra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vår yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollärarna har blandade erfarenheter av att möta barn och föräldrarunder och efter en separation och att det är viktigt att lyssna på alla parter, men att aldrig taställning. Det är viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem så att detunderlättar för barnen. Resultatet visade även att förskollärarna sällan har tillgång till någotkrismaterial och om de har det är det ett material som sammanställdes av personalen iförskoleverksamhet..

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.

MI är en samtalsmetod som bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient och används främst vid livsstilsförändringar. Rådgivarens roll är att hjälpa patienten hitta motivation till en förändring men det är patienten själv som hittar lösningar till sina problem. Hälsofrämjande arbete är en del av sjuksköterskans uppgifter och MI är en metod för att hjälpa människor att ändra sin livsstil. Forskningen visade på blandade resultat vad det gäller effekten av MI men inte så mycket forskning påträffades om hur sjuksköterskor tycker det är att använda sig av MI. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med MI.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.