Sök:

Sökresultat:

323 Uppsatser om Blandade kön - Sida 4 av 22

Avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt vid ond tro

Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.

Syns jag, finns jag- En litteraturstudie om sjuksköterskans attityd och bemötande gentemot personer med psykisk ohÀlsa

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Why nations don't go to war En komparativ analys av Frankrikes och Tysklands stÀllningstagande emot Irakkriget 2003

USA:s president George W. Bushs planer pÄ ett krig i Irak mottogs med blandade kÀnslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var tvÄ av de lÀnder som tog tÀten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som lÄg bakom Frankrikes och Tysklands stÀllningstagande, och klarlÀgga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien Àr av komparativ art och genomförs pÄ de tre utrikespolitiska analysnivÄerna internationell systemnivÄ, statsnivÄ och individnivÄ. VÄr uppsats Àr en teorikonsumerande studie, vilket innebÀr att fallen stÄr i centrum.

Cirkusprinsessorna : En uppsats om att gÄ balansgÄng mellan orden och orden

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

SÄklart Àldre kÀnner mer etnokulturell empati Àn yngre - eller?

Tidigare forskning menar att förmÄgan att vara empatisk mot andra ökar om man Àr lika i termer av etnicitet, kön, Älder och bakgrund. Huvudsyftet med studien var att studera skillnader i etnokulturell empati, det vill sÀga empati som riktar sig mot individer av annat etnicitet och kultur. TvÄ separata studier gjordes, Studie 1 i USA (N=75), och Studie 2 i Sverige (N=92). Effekter av kön och Älder testades. Deltagarna var av blandade Äldrar, kön och etniciteter.

LÀromedlet Aktiv svenska för gymnasiets kura A ur ett genusperspektiv

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

"Idrott och hÀlsa ur lÀrarnas perspektiv" : - En kvalitativ studie om hur lÀrarna arbetar med Idrott och HÀlsa samt styrdokumentens kopplinf till praktiken

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett viktigt Ă€mne i dagens skola dĂ€r det har skett en förĂ€ndring frĂ„n tidigare lĂ€roplaner fram till den vi har nu. FrĂ„n att det tidigare i princip har varit ren idrott pĂ„ schemat sĂ„ finns det idag Ă€ven en hĂ€lsa aspekt att ta hĂ€nsyn till. Med det sĂ„ har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats Ă€r jĂ€mföra hur styrdokumenten ser ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa för grundskolan med hur lĂ€rarna i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa beskriver hur de arbetar utifrĂ„n dessa. Åtta stycken lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har vi via kvalitativa intervjuer lĂ„tit beskriva hur deras undervisning praktiskt gĂ„r till, vad de tycker om dagens styrning av Ă€mnet och hur de skulle vilja att Ă€mnet ser ut i framtiden.

Är lagövertrĂ€dande ungdomar mer impulsiva Ă€n laglydiga jĂ€mnĂ„ringar?

Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

MÀnniskors upplevelser i samband med en hjÀrtoperation: en litteraturstudie

Att genomgÄ en hjÀrtoperation pÄverkar mÀnniskors dagliga liv starkt. En hjÀrtoperation Àr ett stort ingrepp som för personer har kroppsliga sÄ vÀl som emotionella effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser i samband med en hjÀrtoperation frÄn och med att det blev tal om operation till tvÄ Är efter operationen. Med kvalitativ inne-hÄllsanalys analyserades tolv vetenskapliga studier och resulterade i sex kategorier: Att kÀnna sig hindrad av sin kropp, Att vÀnta prÀglades av oro och maktlöshet, Att ha förvÀntningar om ett nytt liv och kÀnna rÀdsla för det okÀnda, Att kÀnna och sakna stöd frÄn andra, Att fÄ och sakna infor-mation, Att kÀnna sig överrumplad av resultatets olika sidor. Denna litte-raturstudie visade att mÄnga personer kÀnde sig oroliga under vÀntetiden och att det fanns brister av stöd frÄn vÄrdpersonalens sida.

En studie i hur mÄlade illustrationer och tredimensionella miljöer uppfattas relativt i olika medier

Det hÀr arbetet behandlar om det utifrÄn tvÄ omslagsillustrationer frÄn Tove Janssons böcker om mumintrollen gÄr att skapa en tredimensionell spelmiljö som behÄller omslagens stil och atmosfÀr. Rotat i begreppet remediering som myntades av Bolter och Grusin undersöks ocksÄ om det Àr nÄgon skillnad i hur de tredimensionella miljöerna uppfattas i jÀmförelse med omslagen och beroende pÄ om de visas pÄ ett stort medium som en PC, eller ett litet som smartphone. 3D-miljöerna skapades och renderades ut i filmform för att visas pÄ de tvÄ medierna i en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen visade att miljöerna till PC mottogs vÀl och remedieringen kunde anses vara lyckad. Smartphone-varianten mottogs med blandade resultat dÀr remedieringen bÄde ansÄgs vara bÀttre och sÀmre Àn PC-varianten och ingen definitiv slutsats kunde dÀrför ges.

?En skola för alla? : Nio pedagogers syn pÄ hur ett inkluderande arbetssÀtt kan utformas.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Klassrumsinteraktion, smÄgruppsarbete och bilder i NO-undervisningen

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i tvÄ sjundeklasser med elever med blandade sprÄkbakgrunder. Undersökningen innehÄller ett undervisningsförsök dÀr eleverna i smÄgrupper skulle omsÀtta innehÄllet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smÄgrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strÀvan frÄn lÀrarens sida att fÄ eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig Ät mellan grupperna, nÄgra diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Hur mÄr barnen? En studie om förskollÀrares uppfattningar angÄende bemötande av barn och förÀldrar under och efter separation

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgÄngspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi lÀroplanen, forskning om förskollÀrarnas förhÄllningssÀttunder och efter en krissituation, livet efter separationen, vÀxelvist och ensam vÄrdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhÄllningssÀttbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVÄrt syfte var att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar kring bemötande av barn ochförÀldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i vÀstra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vÄr yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollÀrarna har blandade erfarenheter av att möta barn och förÀldrarunder och efter en separation och att det Àr viktigt att lyssna pÄ alla parter, men att aldrig tastÀllning. Det Àr viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem sÄ att detunderlÀttar för barnen. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÀllan har tillgÄng till nÄgotkrismaterial och om de har det Àr det ett material som sammanstÀlldes av personalen iförskoleverksamhet..

InlÄst : en kvalitativ studie om hur det Àr att vara frihetsberövad

Att bli frihetsberövad Àr nÄgot mÄnga har Äsikter om men som fÄ har erfarenhet av. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intagna pÄverkas av att vara frihetsberövade under en lÀngre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har pÄverkat dem sjÀlva, deras relationer med anhöriga, hur de tÀnker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhÀllet och media framstÀller mÀnniskor som blivit dömda till fÀngelse. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts med en narrativ utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berÀttelser analyseras med hjÀlp av utvalda teorier och tidigare forskning.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->