Sökresultat:
323 Uppsatser om Blandade kön - Sida 21 av 22
Hur pÄverkar marknadsföring konsumentens butiksval?
Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.
UtvÀrdering av rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom
Belastningsskador Àr den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer Àr den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvÀrdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar dÀr regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anstÀllda som söker företagshÀlsovÄrden för sjukdom som bedöms till övervÀgande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmÀssigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av vÀrde för att pÄvisa hÀlsorisker i arbetsmiljön.
Gestaltningens pÄverkan pÄ barns lek - en jÀmförelsestudie av lek pÄ tvÄ skolgÄrdar utifrÄn ett genusperspektiv
Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad.
Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ
eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd
och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd
med naturlika miljöer.
Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.
FacebookanvÀndares attityder gentemot företag aktiva pÄ Facebook
Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.
Demokrati i fokus: fokusgrupper och folkomröstningars möjlighet att vitalisera demokratin genom direktdemokratiska och deliberativa inslag
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsÀtt dÀr John S Dryzek fÄr stÄ som referensram för den deliberativa demokratin. TvÄ specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras nÀrmare. Det första Àr en fokusgrupp som genomfördes angÄende fritidsgÄrdarnas fortsatta verksamhet i LuleÄ och inkluderade sju av de tio fritidsgÄrdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgÄrdsledare, ungdomar samt politiker- och tjÀnstemÀn. Dessa trÀffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.
Patienters upplevelser av omhÀndertagandet pÄ akutrum i samband med trauma : en intervjustudie
SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan
vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig
silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden
och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ
förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom
omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr
generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader
m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot
varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av
omrÄdena.
I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.
Det hyggesfria skogsbruket vid Yttringe : vad tycker allmÀnheten?
Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblÀdningen som utfördes i Yttringeskogen pÄ Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen Àr en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk pÄverkar sociala-, ekonomiska- och naturvÀrden. I det hÀr arbetet utvÀrderas de sociala vÀrdena med avseende pÄ framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet Àr en del av utvÀrderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien bestÄr av en postenkÀt med Ätta bilder.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Ălvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Ălvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ĂP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de.
I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered
I en generalplan frÄn 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillvÀxt som kan uppgÄ till 175 000 mÀnniskor Är 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av nÀr generalplanen upprÀttades slogs redan i mitten pÄ 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades Àr Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestÄende av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvÀgar och stora naturomrÄden. Stadsdelen Àr dÄligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och Àr en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invÄnare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsÀttning för en hÄllbar utveckling.
I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner
VÀrlden idag förvÀntas möta stora förÀndringar i klimatet.
Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ăkade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till
översvÀmningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare.
Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mÀngder vatten orsakade av klimatförÀndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dÀr vattnet ska ses som en resurs istÀllet för ett problem. MÄlet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg
utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mÀngder vatten och som kan vara attraktivt bÄde nÀr det blir vattenfyllt och nÀr det Àr torrlagt.
Stadsrummet ska Àven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhÀva klimatförÀndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö.
Arbetet har varit en designprocess som har bestÄtt av en
kunskapsinhÀmtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pÄ klimatanpassning har studerats, vilket visade pÄ att de till stor del ser de ökade mÀngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invÄnare.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass Àr ett centralt lÄgexploaterat omrÄde belÀget vid Göta Àlv i
Göteborg. Utvecklingen av Norra Ălvstranden Ă€r snart klar och planeringen av
Södra Ălvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling.
Enligt kommunens översiktsplan (ĂP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en
blandad markanvÀndning dÀr bostÀder kan ingÄ.
Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrÄde. Fram
till 1880-talet fylldes omrÄdet ut och Gullbergsvass började fungera som infart
för tÄgtrafiken till Göteborg.
VegetationsanvÀndning för en hÄllbar stadsutveckling : frÄn VÀstra Hamnen till RosengÄrd
Den vÀrld vi kÀnner till stÄr inför stora förÀndringar. För första gÄngen i historien bor det fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. I dagslÀget förbrukar vi mer av jordens resurser Àn den klarar av. KlimatförÀndringarna kommer inom en snar framtid att pÄverka vÄrt sÀtt att leva. Allt fler mÀnniskor fÄr stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sÀtt att hitta kraft.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.