Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel.

Linda Larsson (2010)Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen.Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap.

The aim of the study is to examine how religion legitimates outrages and it what ways we can regard religion as politics. The study uses the theory that Eickelman and Piscatori present in their book Muslim politics. They use the term ?Muslim politics? to describe the relation between Islam and politics. Eickelman and Piscatori divide Muslim politics in five elements that the essay uses to structure the analysis.

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media?s discourse.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället.