Syftet med denna studie är att analysera fyra tågföretags hemsidor (SJ, JR East, JR Central och JR West) från Sverige och Japan i relation till två teorier om kulturella skillnader för att se vilka eventuella skillnader i utformandet av hemsidorna som kan komma att finnas. Baserat på Würtz och Marcus och Goulds parametrar går det att se att hemsidorna skiljer sig åt vad gäller användandet av animationer; många på JR-företagens sidor, ej förekommande på SJ:s. Det fanns också skillnader i värderingar; SJ betonar frihet, framtid, ungdom och direkta resultat medan JR-företagen framhäver historia, tradition, officiella logotyper, professionalism och långsiktighet. På JR Wests sida visas könsroller tydligt, medan dessa är utsuddade på SJ:s sida. Informationen på SJ:s sida ä relativt lättillgänglig, men på JR-företagens sidor krävs fler klick för att komma dit man vill.

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande.Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja.

Uppsatsen handlar om vad socialarbetarna anser fungerar i arbetet med att hjälpa klienter från socialbidrag till självförsörjning. Fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området har genomförts för att samla in empirin. Syftet var att finna vad socialsekreterarna uttrycker fungerar i arbetet. Resultatet visar att många delar såsom bra bemötande, ha möten med klienter, tid till att träffa klienterna, skapa relation, se resurser, insats i form av praktik utformad utifrån rätt förutsättningar, struktur i organisationen och tid till arbete samt till reflektion är viktiga för att det ska fungera bra. De delarna som lyfts fram visar på den positiva människosyn som finns hos socialsekreterarna och i organisationen.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden..

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

Bakgrund: En organisation måste fatta en mängd beslut och vilket beslut som fattas beror på dess vision och affärsidé. Ur affärsidén kan företagets kritiska framgångsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjäna pengar på. För att uppnå affärsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget är att uppnå kostnadsreducering kan strategin sägas vara produktionsorienterad. Resurser måste då grupperas efter kompetensområde och därför väljs en funktionsorganisation.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebär informationsöverföring och detta ses inom sjukvården som en överrapportering där fokus är informationsutbytet. Att använda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsäkerheten stärks. Syfte: Syftet är att redogöra för intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvårdspatienter mellan varandra. Metod: Studien är en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med åtta intensivvårdssjuksköterskor fördelat på två grupper vid två olika tillfällen.

RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation..

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts.Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översätts till svenska. I en kontrastiv undersökning jämför jag en äldre översättning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översättning gjord av Nils Holmberg. Syftet är att, med hjälp av tidigare syntaxundersökningar av översättningar, jämföra hur två översättningar liknar/skiljer sig från varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger på form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fått namnet koordinationsfraser och är samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förändring av syntax mellan den tidigare och senare översättningen som jag kunde härleda till viljan att översätta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.