Strålbehandling mot huvudhalsområdet är en påfrestande period för patienter medhuvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstår i munhåla och svalg somskapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskthermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smärta vid externstrålbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancerintervjuades under slutet av sin strålbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen ochhantering av smärta enligt två teman: Att vara i smärtan och Att hantera smärtan.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

Examensarbetet är en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom på dessa och hur de åtgärdas.Anestesi är ett reversibelt tillstånd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det är viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika läkemedels önskade effekt och Biverkningar. Vid val av anestesi bör hänsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, ålder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstå i alla stadier av anestesi, från pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer är kräkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, hypotermi och förlängt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebära små konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.

Bakgrund: I Sverige drabbas 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Dessa kvinnor utsätts för både kroppsliga och emotionella biverkningar och förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever att deras sexualitet påverkas av sjukdom och behandling. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Resultat: Ett huvudtema framkom en förändrad identitet; och fem subteman: kroppsliga förändringar, känna sig okvinnlig, relationens betydelse, kommunikationens betydelse för att komma vidare och sjukvårdens betydelse.

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och Biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier.

I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.

Kosten är en viktig komponent som påverkar människans hälsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dålig kosthållning vid jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hälsa samt har som målsättning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden är beroende av att produktionspersonalen håller ett visst tempo och koncentration. Det är följaktligen viktigt att arbetarna är välmående och får i sig ett gott näringsintag på regelbundna tider.Syftet är att kartlägga måltidsordning och kostkvalitet, gällande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur.

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

BakgrundLivmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period.SyfteAtt belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer.MetodStudien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.