Companies that sell digital products such as software and movies transfer large amounts of data to its customers. In order to send this amount of data using FTP or HTTP and still maintain a high speed transfer rate it is required that the company have a large number of servers and a huge bandwidth. Servers and bandwidth costs money which means they have great costs on the distribution of their products. In order to reduce distribution costs, P2P technology can be used and the most powerful technology to transmit popular files is called BitTorrent.BitTorrent requires users to share their bandwidth. Nowadays, BitTorrent is frequently used to transfer products that are free of charge; one example is the Linux distribution Ubuntu.

Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan på upphovsmän och rättighetsinnehavare vad gäller möjligheterna att såväl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intåg i samhället har på senare tid ställt förhållandet mellan de båda på sin spets.Fildelningen är idag ett stort problem för såväl rättighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det än svårare att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första språng med lanseringen av tjänsten Napster men idag är det framförallt fildelning via BitTorrent som dominerar.Den svenska upphovsrätten påverkas till stor del av EU-rättsliga direktiv men också av utom-EU-rättsliga konventioner och internationella avtal. På senare år har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att återta kontrollen över immateriella rättigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

I denna uppsats behandlar vi en form av illegal IT-användning, nedladdning av upphovsrättskyddat material via Internet. Undersökningen är koncentrerad till att undersöka om beteendet gällande nedladdning hos studenter förändrats till följd av den förändrade upphovsrättslagen som i juli 2005 trädde i kraft. Beteendet innebär om studenterna förändrat sin nedladdningsfrekvens och sitt tillvägagångssätt efter lagändringen jämfört med innan lagändringen samt vilka orsaker som ligger bakom det aktuella beteendet. Undersökningen genomfördes vid Örebro universitet.För att samla in data till denna undersökning gjordes en enkätundersökning som besvarades av 153 stycken individer. Data för att sammanställa inledning, frågeställning och syfte samlades i huvudsak in från artiklar och information som funnits via Internet.Det vi kom fram till i denna undersökning var att nedladdningsfrekvensen och antalet som fortfarande laddar ned är mindre efter lagändringen än det var innan.

Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis BitTorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte.