Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och Bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och Bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och Bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och Bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och Bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller Bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, Bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och Bisexuella föräldrar/blivande homo- och Bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

The purpose of this study is to identify and make attitudes among social workers towards homosexual and bisexual people visible, examine how these attitudes relate to their actions in their professional role and how these attitudes and actions can be understood by theories of heteronormativity and power. The study is a cross-sectional quantitative survey in the form of a questionnaire completed by social workers. The result shows that there are two groups among the social workers. One larger group that reproduces a norm of acceptance toward homosexual and bisexual people and one smaller that reproduces a heterosexual norm. This reproduction of heteronormativity increases the risk for homosexual and bisexual people to be made invisible and treated more negatively in contact with social workers, which in turn can lead to worse health among the clients..

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjucitat med kvinnor från den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvärldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vänner. I intervjuerna har jag utgått från dessa olika teman; upptäckt, resans gång och dagsläge. Jag har även med ett par citat från egna erfarenheter.Mina teorier jag har använt mig av är, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har även använt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa områden inom mitt ämne; komma-ut-process i sin helhet, Vad är det som påverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nätverket involveras i en komma-ut-process.

The purpose of this study is to explore how different discourses about risk linked to HIV prevention is likely to affect the decisions on the distribution of state funding for preventive activities aimed at 'men who have sex with men' (MSM). This by making qualitative interviews with principals that have an impact on this decision. Using a discourse analytic approach, based on both theoretical and methodological foundations, I investigate the discursive constructions of risk of HIV linked to certain groups and behaviors. MSM is found in the material placed into two different formations of groups, on one hand by the behavior on the other hand on the basis of identity. The identity position is organized discursively from a ?victim? position while MSM provides an "operator" position.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, Bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande.

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, Bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen är att de ?gamla? formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem..

The background to this thesis is that we know very little about lesbian and bisexual women's sexual health in Sweden, particularly in relation to sexually transmitted infections (STI) and their transmissions. An internet-based questionnaire with self-selected participants targeted to the group WSW (Women who have Sex with Women) has been implemented. An international survey on the subject shows that the WSW has sexually transmitted infections. This is also in line with the results in this study. The most common sexually transmitted infection in the survey is chlamydia which 12.3 percent have had.