Sökresultat:
3071 Uppsatser om Bipolär sjukdom - Sida 63 av 205
Ăldre mĂ€ns syn pĂ„ och erfarenheter av fall och fallolyckor: En fokusgruppsstudie
Fallskador orsakar 3,5 miljoner dödsfall i vÀrlden. Forskning visar att det finns över 400 identifierade riskfaktorer vid fallolyckor. I Europa förolyckades Àven fler Àldre mÀnniskor pÄ grund av fall Àn vad som förolyckades i trafiken. I Sverige har de Àldres andel i befolkningen ökat. Idag Àr 1,6 miljoner mÀnniskor 65 Är eller Àldre, vilket berÀknas fortsÀtta att öka till följd av att medellivslÀngden stiger.
Sjuk eller bara frÄnvarande?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrÄnvaro, det vill sÀga den frÄnvaro som inte beror pÄ sjukdom. En jÀmförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhÄllande till teorin. Författarna anser att en jÀmförelse av tre helt olika organisationer Àr intressant dÄ de antar att problemen med kortidsfrÄnvaro generellt Àr densamma. Det vill sÀga att problem med frÄnvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig Ät mellan företagen..
NÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en anhörig i livets slutskede i hemmet : En litteraturöversikt
Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition Àr palliativ vÄrd en helhetsvÄrd av patienten och dennes nÀrstÄende genom ett professionellt sammansatt vÄrdteam. Palliativ vÄrd Àr ett omrÄde dÀr nÀrstÄendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas nÀr en i familjen fÄr en svÄr sjukdom. MÄnga med svÄr sjukdom önskar att fÄ vÄrd i hemmet vid livets slutskede. NÀr en person vÄrdas i hemmet Àr det ofta den nÀrstÄende som tar vÄrdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vÄrd. NÀrstÄendes engagemang i vÄrden av deras anhörig kan pÄverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.
Kvinnor med Systemisk lupus erythematosus : en kartlÀggning av deras önskemÄl om kunskap i egenvÄrd
Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingÄr i gruppen reumatiska sjukdomar och Àr en av ca 80 diagnoser inom omrÄdet reumatologi. SLE Àr en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i bÄda könen och alla Äldrar,men sjukdomen Àr sju gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Det oförutsÀgbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande pÄverka patientens fysiska och psykiska vÀlbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrÄgade kunskap om egenvÄrd för att kunna nÄ en bÀttre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvÄrd kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlÀgger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala lÀn med SLE uppfattar att de hade om egenvÄrd, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvÄrdsomrÄden.
Patienters upplevelser av att leva med Hepatit C
Hepatit C Àr en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och Àr vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovÀgen inte klart pÄvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C Àr genom antiviral lÀkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som pÄverkar personers livskvalitet.
LIDANDE : litteraturstudie för att belysa och försöka förstÄ lidande ur ett vÄrdvetenskapligt perspektiv.
I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstÄ lidande ur ett vÄrdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns dÀr liv och mÀnniskor finns och Àr i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet lÄter sig sÀllan definieras, det Àr svÄrt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förstÄelse och stöd ifrÄn sin omgivning.
Myelom och livskvalitet
Introduktion: Ă
rligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom dÀr syftet med behandling Àr att förlÀnga överlevnad, stabilisera sjukdom, ÄterfÄ sjukdomskontroll samt förbÀttra livskvalitet. Sjukdomen Àr ofta förknippad med reducerad livskvalitet pÄ grund av spontana frakturer, kotkompressioner, Äterkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi Àr ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, pÄverkar livskvalitet. Livskvalitet Àr en subjektiv kÀnsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hÀlsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd kÀnsla av sammanhang i livet.
Mindfulnessmeditation - En vÀg till vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet för personer med kronisk smÀrta.
De nya och bÀttre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgÄng vilket bl.a. resulterat i att mÀnniskor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med lÄngvarig sjukdom Àr smÀrta, vilket Àr ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat pÄ att fokus ofta ligger pÄ att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istÀllet för att se sjÀlva personen bakom sjukdomen, vilket visar pÄ att den biomedicinska prÀgel som i mÄnga Är dominerat vÄrdorganisationen fortfarande hÄller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillrÀckligt. Dessa erfarenheter vÀckte dÀrmed en nyfikenhet huruvida mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smÀrttillstÄnd.
Hur tÀnker personer angÄende rökning och rökstopp? : En litteraturstudie om hinder och motiverande faktorer.
SAMMANFATTNINGBakgrundPersoner som röker och som ska genomgÄ en operation som krÀver anestesi har ökad risk att drabbas av komplikationer. Genom rökavvÀrjningsprogram erbjuds personer hjÀlp att sluta röka. Vad det Àr som fÄr den enskilda individen att motivera sitt val av rökvanor leder fram till arbetets syfte.SyfteSyftet Àr att öka förstÄelsen för hur personer tÀnker kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden.MetodEn kvalitativ litteraturstudie som presenterar 18 kvalitativa studier, vilka har analyserats med en enklare syntetisering.ResultatUtifrÄn de inkluderade artiklarnas centrala teman bildades tre nya teman. De nya temana delades in utifrÄn vilka faktorer som hindrade (Hinder för rökstopp) respektive motiverade (Motiverande faktorer till rökstopp) personerna till att sluta röka samt vad dessa personer önskade av sjukvÄrden (Vad som önskas av sjukvÄrden). Tankarna kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden Àr individuellt.
Oscillationer i centrala nervsystemet - HjÀrnaktivitet vid Parkinsons sjukdom
Syftet med projektet Àr att, genom simulering,reproducera oscillationer i avfyrningsfrekvensen omkring 80 Hz för neuroner i hjÀrnan hos parkinsonssjuka rÄttor som behandlatsmed Levodopa.[1] Med hjÀlp av ett programpaket, Brian, speciellt framtaget för att simulera neuronnÀtverk simulerasinhiberande och exciterande leakyintegrate-and-fire-neuroner med synapsdynamik som beskrivs av fördröjning, stigtidoch falltid. Flera av rapportens resultat visar oscillationer i avfyrningsfrekvens vid 80 Hz för olika parameterkombinationer. Korrelation mellan neuroner och avfyrningsfrekvens för neuronnÀtverket visar attnÀtverkets avfyrning Àr periodisk och sparse. Slutsatsen Àr att olika faktorer som pÄverkar nÀtverkets oscillation Àr beroende av varandra, vilket gör det svÄrt att analyserasystemet..
Barnen i Skuggan : Om rutiner för att stödja barn som Àr nÀrstÄende till en vuxen med svÄr sjukdom
Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.
ĂvertĂ€njd urinblĂ„sa och urinretention pĂ„ akutmottagningen : en pilotstudie
Bakgrund: MigrÀn Àr en lÄngvarig, neurologisk sjukdom som kÀnnetecknas av mycket smÀrtsam pulserande huvudvÀrk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom omrÄdet Àr det inte helt klarlagt varför man drabbas och nÄgon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att sjÀlv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igÄng anfall, sÄsom oregelbundna mÄltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrÀn. Metod: För att besvara vÄrt syfte anvÀndes systematisk litteraturstudie som metod, dÀr fem kvalitativa och tvÄ kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var bÄde kvalitativ och kvantitativ inkluderades.
Förmaksflimmer hos hund : en retrospektiv studie
Förmaksflimmer karakteriseras av en snabb förmaksrytm som Ă€r oregelbundet oregelbunden och tillstĂ„ndet Ă€r oftast kroniskt. Vanligen uppstĂ„r förmaksflimmer hos hund vid förmaksdilatation, sekundĂ€rt till förvĂ€rvade hjĂ€rtsjukdomar sĂ„som dilaterad kardiomyopati (DCM) eller kronisk hjĂ€rtklaffsdegeneration. Förutom hjĂ€rtsjukdomar kan Ă€ven andra sjukdomar ge upphov till förmaksflimmer och arytmin kan uppstĂ„ i frĂ„nvaro av underliggande sjukdom, sĂ„ kallat idiopatiskt förmaksflimmer. Ăkad kunskap om förmaksflimmer och dess orsaker hos hund behövs och syftet med denna studie var att undersöka vilka hundar som vanligen drabbas av förmaksflimmer genom att karakterisera en grupp av förmaksflimmerhundar i Sverige. Dessutom avsĂ„g studien att undersöka om förmaksflimmer Ă€r vanligt förekommande vid andra sjukdomar Ă€n förvĂ€rvade hjĂ€rtsjukdomar, samt att, eftersom DCM Ă€r en av de vanligaste orsakerna till förmaksflimmer, undersöka hur vanligt förmaksflimmer Ă€r vid DCM.
Unga vuxnas resa genom cancer : En kvalitativ innehÄllsanalys av bloggar
Bakgrund: Cancer Àr idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhÀllet och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje Är, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi Àr de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För mÄnga unga vuxna med cancer Àr det till hjÀlp att fÄ dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lÀttare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan Àven hjÀlpa vÄrden gÀllande förstÄelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrÄn bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.
Ungdomars erfarenhet av att anvÀnda insulinpump
Syftet med denna studie var att beskriva ungdomar med diabetes och deras erfarenhet av att anvÀnda insulinpump. Uppsatsen baseras pÄ narrativa intervjuer med sex ungdomar tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 12-18 Är (md=14,5). Kriterier för deltagande i studien var att ungdomarna skulle ha haft insulinbehandlad diabetes i minst ett Är (md=8) och anvÀnt insulinpump i minst tre mÄnader (md=16). Kvalitativ innehÄllsanalys, resulterade i tvÄ huvudkategorier: Att vardagen underlÀttas och Att anvÀnda insulinpumpen pÄ ett ansvarsfullt sÀtt och sex subkategorier. De fyra subkategorierna inom huvudkategorin Att vardagen underlÀttas var: ? Kan Àta lÀnge och vad som helst ? Ger ökad frihet med sovtider ? Kan anvÀndas vid idrott och bad ? Att leva med diabetes blir enklare.