Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, främst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade på prognos erhållen ifrån slutmontage som slutmonterar den färdiga telefonen. Problem har dock uppstått efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebär en utvidgning av synen på att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hänsyn till slumpmässiga fluktuationer, vilket innebär ojämn produktionstakt samt ökad belastning på personalen inom ytmontage. Problemen förvärras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

Leverage buyout?s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add?s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions.

Våren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över världen. Media hårdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre åldrar. Hotet om påverkade samhällsfunktioner och en hårt belastad sjukvård ledde till beslutet att låta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primärvårdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmänhet. Syftet med studien var att undersöka primärvårdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1.

Bakgrund: Psykisk ohälsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vård och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vården kan stötta föräldrarna och göra så att de känner större delaktighet.Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vård och behandling hos föräldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien är en pilotstudie med en kvalitativ ansats där strukturerade intervjuer använts enligt Trost (2010) och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framträdde i analysarbetet och är: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekräftelse.Diskussion: Föräldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebär en stor börda i familjen. Föräldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist på bekräftelse, detta trots att de känner delaktighet i vård och behandling. Föräldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med ätstörningar och känslan av att kunna hantera svåra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att få bättre förståelse och kunskap om föräldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vården.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, föräldrar, stöd.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades.

Syftet med den här rapporten är att undersöka ifall PHP-ramverket CodeIgniter är ett lämpligt val för konstruktion av mindre webbplatser. För att besvara frågeställningen har jag konstruerat en webbplats i CodeIgniter åt företaget Östra hundskolan. Utifrån de erfarenheter jag fått när jag arbetat i CodeIgniter för jag ett resonemang kring fördelar och nackdelar jämfört med andra webbtekniker som mer traditionell webbprogrammering, CMS och andra PHP-ramverk.För att konstruera Östra hundskolans webbplats har jag tillsammans med deras ägare tagit fram en kravspecifikation som redogör för de funktioner och krav som finns. Utifrån kravspecifikationen har jag skapat en designspecifikation som sedan ligger som grund för implementeringen av webbplatsen. Webbplatsen är implementerad i CodeIgniter där många av dess inbyggda hjälpbibliotek har legat som underlag för webbplatsens funktioner.De slutsatser jag dragit efter att ha jobbat med CodeIgniter är att valet av verktyg måste anpassas utifrån många olika parametrar, exempelvis hur lång är projektettiden, vilka funktioner ska webbplatsen uppfylla, finns programmeringskunskaper, finns det ett krav på enkelt underhåll etcetera.

Detta examensarbete är en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kärnkraftverk. Syftet är att undersöka dels under vilka förutsättningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska användargränssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. Utifrån intervjuer, observationer under simulatorträning, uppgifts- och länkanalyser fastställdes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat gränssnitt togs fram. Arbetssättet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna är: - Parametrar som är viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mål och/eller gränser för värdet som visas.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

Denna rapport innehåller en utredning av effektflöden på Uddevalla Energi Elnät AB:s mottagningsstationer och optimering av driftläggning för dess effektkondensatorbatterier och transformatorer.Uddevalla Energi Elnät AB har sedan 30 år haft effektkondensatorbatterier inkopplade nästan hela året och dessa behöver av åldersskäl snart bytas ut. Uddevalla Energi Elnät AB har därför behov av nya rutiner för driftläggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska Kraftnät och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnätet.I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering på mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering på mottagningsstation kompletterat med faskompensering på abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering på abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering på abonnentstationer är mest lämplig att genomföra.  Det har tidigare konstaterats att det under delar av året har varit låg belastning på några av mottagningsstationernas transformatorer. Det har aldrig utretts om det är lönsamt att stänga av den ena transformatorn under hela eller delar av året.I utredningen om driftläggning av transformatorerna på mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebär att en transformator körs i tomgång utan last och ett alternativ med en helt avstängd transformator.

SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare.

Föreliggande arbete avsåg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjärtat så kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade på EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för två av de fyra innebar omplacering och för de två andra utprovning under ca 4 mån av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att här sannolikt förelåg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens låga numerär motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat på användbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingå i metoden. Tillgängliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning på rygg, arm axel och nacke av en sådan storlek och karaktär att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador på kort eller lång sikt.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke styrs bland annat av patientsäkerhetslagen, i vilken patientens skydd mot vårdskada står i fokus. Det förekommer trots det många vårdrelaterade skador som patienter blir lidande av. Psykisk belastning är en riskfaktor inom hälso- och sjukvården. Den psykosociala miljön innefattar sociala eller psykologiska faktorer. Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö upplevs ha blivit alltmer påfrestande och påverkas av flera faktorer.