Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i Biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Bakgrund: Teorier i omvårdnad har beskrivits av många omvårdnadsforskare. Sjuksköterskeprofessionen är tvärvetenskaplig. Huvudämnet i sjuksköterskeutbildningen är omvårdnad och stödämnen i professionen kan vara Biomedicin och folkhälsa. Det akademiska ämnet omvårdnad är professionsneutralt. En vanlig uppfattning bland sjuksköterskor är att jämställa professionen med ämnet.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har Biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar Biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Syftet med detta arbete är att undersöka ergonomins och hälsans förutsättningar på en processindustri i Sverige samt att ta fram förslag på förbättringar och ett träningsprogram för personalen på industrin. För att minska risken för belastningsskador är det viktigt att individen arbetar med ergonomiska arbetsställningar. Om arbetsgivaren förser arbetstagaren med så goda förutsättningar som möjligt att tillämpa ergonomiska arbetsställningar samt erbjuda friskvård kan kostnaderna för sjukfrånvaro sänkas betydligt. Metoder som använts är kortare observationer följt av de ergonomiska uträkningarna OWAS och RULA. En interventionsgrupp inom produktionen fick besvara en enkät, som även fylldes i av en kontrollgrupp som bestod av administrationspersonal (kontorspersonal).