Längs Afrikas östkust från Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansättning och utgör habitat för en mängd endemiska arter. Regionen är så unik att både Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnära skogarna erbjuder också en mängd tjänster som många människor är beroende av. Skog förhindrar jorderosion, är hem åt pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustområden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt värde. Den stora befolkningen som lever i området gör att mänsklig påverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald. Det största hotet utgör det växande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar.

I Sverige och stora delar av Europa har det planterats gran, Picea abies, på marker som tidigare varit lövdominerade. Idag restaureras ädellövskog på dessa marker i ökad omfattning, bland annat för att gynna skogens biologiska mångfald och rekreationsvärden. Syftet med detta arbete var att undersöka överlevnad och tillväxt av ek, Quercus robur, och bok, Fagus sylvatica, som planterats efter gran i Söderåsens nationalpark och i Raslångens ekopark i södra Sverige. I Söderåsens nationalpark undersöktes plantutvecklingen tio år efter plantering på öppna hyggen (ek och bok) eller under björkskärm (bok). För Raslångens ekopark var syftet att undersöka om inversmarkberedning och hägn påverkar initial etablering och överlevnad hos bokplantor på öppna hyggen. Resultaten från Söderåsen visar att ek och bok tio år efter plantering kan nå en hög överlevnad och god tillväxt med hjälp av fungerande hägn och regelbundna röjningar.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna.

Fytoremediering är samlingsnamnet på den marksaneringsmetod som utnyttjar växters förmåga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att växters olika egenskaper genom historien använts för att utveckla och förbättra förutsättningar i bl.a. jordbruket är ingenting nytt. Vi lever i en tid där ett allt högre tryck på naturen och jordens resurser påverkas av att vi blir fler och fler människor som ska dela på dem. I våra postindustriella städer finns många restytor påverkade av de verksamheter som tidigare huserat där, med förorenad och förstörd mark som följd.

Syftet med examensarbetet är att skapa en exempel- samling som kan användas vägledande och inspirerande vid omgestaltning av bostadsgårdar, till förmån för ekosystemtjänster. Exempelsamlingen tar även upp skötselaspekten, då denna påverkar resultatet på kort och lång sikt. Syftet är också att visa på och diskutera hur Utvärderingsverktyget för ekosystemtjänster, framtaget av Sweco och Riksbyggen, kan användas vid omgestaltning och om verktyget eventuellt kan anpassas till detta. Förhoppningen är att examensarbetet ska bidra till en ökad förståelse för och betydelsen av att främja ekosystemtjänster i småskaliga projekt. Ekosystemtjänster är de positiva effekter ekosystemen ger till människors välbefinnande. Idag förtätas städer och berövas på den stadsnära naturen. Detta gör att den biologiska mångfalden hotas vilket i sin tur gör att ekosystemtjänster uteblir. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att påverka stadens utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Därför är dessa kunskaper viktiga att ha med sig i yrkesrollen. Olika verktyg används i dagsläget för att utvärdera mark som exploateras.

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhåller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus är ett brett ämne där förhållandet till samhället, kulturen och hur vi uppfattar och förväntar oss av män och kvinnor ställs mot varandra. Problematiken blir då lätt inom genus att dess bredd ger människor möjligheter till olika uppfattningar och åsikter. Genus är med andra ord ett begrepp som innefattar många olika ting och innebörder där genus kan variera från människa till människa, genom den kultur och samhälle de lever i.Teoretisk ram: I studien är resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser ämnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har använts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vårt resultat så har vi även använt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och användas av våra medverkande respondenter.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hämmare.

Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan.Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass.Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon.

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is a large freshwater mussel. Because of its sensitivity to human impact, such as eutrophication, acidification and alterations of hydromorphology, the species is considered as a robust indicator of stream water quality and biodiversity. Moreover, due to the species complex life cycle, including a larval stage on the gills of salmon and trout, and sensitivity of early life stages, regeneration is often used as an indicator. The freshwater pearl mussel is also used in the expert judgement of status classification of benthic invertebrates according to the European Water Framework Directive. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the freshwater pearl mussel as an indicator for Swedish streams. It was made with two types of association analyses.