Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Familjehemsplacering är i Sverige idag den vanligaste förekommande form när beslutet fattas att ett barn skall flyttas från sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj ställs inför en stor utmaning, då förändringen påverkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. Ändå finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill säga familjens biologiska barn. Syftet med studien har därför varit att försöka undersöka hur åtta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att växa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppväxt haft på deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och är baserad på berättelser från åtta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt från ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat på att se hur deras uppväxt påverkades av att leva med fostersyskon, med inriktning på relationer samt identitet.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

ABSTRAKTSyftet med den här uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli kontaktfamilj. Vilka motiv och överväganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förståelse för hur samarbetet med socialtjänst och barnets biologiska föräldrar har fungerat samt att synliggöra hur påverkan på den egna familjen såg ut. Svaren på frågorna baserades på fem intervjuer med kontaktfamiljer. Resultatet var samstämmigt med tidigare forskning på området och visar att det vanligast motivet är viljan att hjälpa och stödja andra då tid och ork finns.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mannens rättigheter och skyldigheter vid faderskapsfastställelse. För att kunna besvara detta har vi beskrivit hur faderskap fastställts respektive upphävts i Sverige. Vi har även berört det internationella faderskapet och faderskap vid insemination för att få en helhetsbild. Vi har dessutom genomfört en undersökning angående fastställande av faderskap enligt norsk rätt. För att få information till uppsatsen har vi studerat lagtext, förarbeten, prejudikat och doktrin.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka.

Svensk mjölkproduktion är under ständig strukturell förändring och utveckling. Besättningarna blir allt större, men färre, och den genomsnittliga mjölkavkastningen per ko ökar. I takt med den förändrade strukturen har förutsättningarna för inhysnings- och mjölkningssystem förändrats, liksom förutsättningarna för att få mjölkproduktionen ekonomiskt lönsam. Precis som inom andra produktionsgrenar och företagsverksamheter, är ekonomi och lönsamhet centrala och viktiga delar inom mjölkproduktionen. I Sverige har mjölkproduktionen under en tid varit svår att få lönsam.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen.