Sökresultat:
673 Uppsatser om Biologiska föräldrar - Sida 25 av 45
VÀxters effektorutlösta försvars funktionoch evolution : Ett uthÄlligt skydd mot patogener?
Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.
Anorexia Nervosa : Friskförklarade kvinnors upplevelser kring orsaksfaktorer för insjuknande
Anorexi nervosa Àr ett globalt problem men förekommer frÀmst i VÀstvÀrlden. Det Àr en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som mÄnga gÄnger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att fÄ en större förstÄelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nÀmnare i deras livshistorier. SÀrskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.
Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse
Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende naturlig process som kan bli ett problem nÀr hastigheten överstiger vad som Àr hÄllbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av mÀnniskan. Erosionshastigheten och omfattning-en pÄverkas av jordens egenskaper, graden av tÀckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid slÀntstabilisering.
Psykopati - en följd av dysfunktionella spegelceller
Bevekelsegrunden till psykopati Àr Àn idag en omdebatterat Àmne. MiljöpÄverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa tvÄ faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker gÄr Àn idag isÀr. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmÄgan att skapa resonans mellan mÀnniskor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda pÄ personer med autism och autismspektrumstörning, dÀr resultatet pekar pÄ att störningarna beror pÄ en defekt i speglingssystemet.
Se och tillgodose det enskilda barnets behov : FörskollÀrares arbete med att se och tillgodose det enskilda barnets behov
Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
"Jag vill ju vara hemma": Kvinnors berÀttelser om förÀldraledighet
Uppdelningen av förÀldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige Àr inte jÀmstÀlld, Är 2013 tog kvinnor ut 75 procent av förÀldrapenningsdagarna och mÀnnen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jÀmstÀlldhet Àr olika motiv som angetts till uppdelningen av förÀldrapenningsdagarna. Det har Àven visat sig att kön Àr en viktig förklaring till hur förÀldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den hÀr uppsatsen baseras pÄ öppna intervjuer med fyra kvinnor dÀr de berÀttar om förÀldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berÀttelser motiverar deras uppdelning av förÀldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berÀttelser bidrar till att göra kön.
Om trÀden mÄste falla : en undersökning av de gamla och stora parktrÀden
I den hÀr uppsatsen undersöks tillstÄndet för gamla och stora trÀd i stadens parker. Detta görs dels genom fokus pÄ de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. UtifrÄn forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parktrÀd belyses en rad av de hÀnsynstaganden som Àr viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora trÀden ska förstÄs. De hÀnsynstaganden som belyses i uppsatsen visar pÄ en bred diskussion, dÀr mÀnskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsÀttningar för de gamla och stora trÀden i stadens parker. Som en del av dessa hÀnsynstaganden belyser uppsatsen trÀdens vÀrde utifrÄn pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbÀrande faktorer.
BakterietillvÀxt i strömedel till mjölkkor
The resting area is the most important place in the barn for the dairy cow, sometimes called the heart of the free stall system. Inadequate design of the lying area, and lack of or poor quality of bedding materials may reduce the hygiene of the stall. Poor management regarding the cleanliness of the resting area may lead to poor animal hygiene and increased bacterial growth. This in turn will lead to increased risk for environmental mastitis as well as impairing milk quality through contamination with spores.
In this literature study the most commonly used bedding materials; straw, sawdust, wood shavings, clean sand, recycled sand, peat and recycled manure solids, are compared to one another with regards to their ability to resist bacterial growth. Effects of adding hydrated lime to bedding materials have also been studied.
Most bacteria need humidity and prefer a quite high water activity to be able to grow.
En skola som jobbar med esteisk profil
Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.
Taklandskapet : ett naturligt förhÄllningssÀtt till arkitektur
Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstÄ parallella processer som pÄgÄr samtidigt; att se platsens förutsÀttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dÀr bestÄndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivÄer.
Denna tes har jag fÄtt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavÀgen 44.
Arbetets syfte Àr att sammanlÀnka förstÄelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen.
Slutsatsen Àr att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Àr biotoperna i sig som bÀr och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen.
Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksÄ svaret i en annan skala: FrÄga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang.
Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förÀndringar, utan att idén gÄr förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bÄde i tid och rum.
Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavÀgen 44 innehÄller dessa kvalitéer och att arbetssÀttet kan inspirera till liknande angreppssÀtt i andra projekt.
Att se vad man har, för att fÄ det man önskar.
I alla skalor...
LĂS LANDSKAPET,
FĂLJ NATUREN,
ĂLSKA LIVET..
Polisens krisberedskap : varje myndighets skyldighet att förbereda för CBRNE?hÀndelse
Under 1900-talet intrÀffade det sÄvÀl nationellt som internationellt en rad hÀndelser som har kommit att pÄverka vad som idag Àr att betrakta som sÀkerhet. VÄrt samhÀllsklimat har gÄtt frÄn att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstÄ olyckor och katastrofer. Denna studie Àr en genomgÄng av hur det svenska krishanteringssystemet Àr uppbyggt med fokusering pÄ polismyndigheternas roll. Syftet Àr att ÄskÄdliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) stÀllt pÄ polismyndigheternas förmÄga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktÀr det vill sÀga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleÀra eller explosiva hÀndelser samt att granska hur pass lÄngt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.
Bilar för pojkar och dockor för flickor? ? barns tankar om leksaker
BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutstrÀckning vÀljer leksaker utifrÄn typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker Àr med och pÄverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn vÀljer leksaker utgörs av tvÄ huvudinriktningar,dels de biologiska förutsÀttningarna och dels socialisationenspÄverkan. Vi har Àven beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur barn tÀnker ochresonerar kring leksaker utifrÄn ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn pÄtvÄ olika förskolor. Till vÄr hjÀlp hade vi bilder pÄ leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jÀmntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den hÀr studien utgÄtt ifrÄn en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.
Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pÄgÄende verksamhet och rÀttskraftiga tillstÄnd
NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.
Sömnstörningar bland gymnasieelever : en kvalitativ intervjustudie
Uppsatsens övergripande syfte har varit att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrÄgor som varit centrala i studien Àr; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nÀmner intervjupersonerna som tÀnkbara orsaker till sömnstörningarna?Vilka eventuella konsekvenser nÀmner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rÀtta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgÄtt frÄn sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och sjÀlvbild. Tre elever, en skolkurator, en studievÀgledare och en lÀrare har berÀttat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk position.