NÀr barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska förÀldrar hamnar de flesta inom samhÀllets vÄrd under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats Àr i dagslÀget vÄrd i familjehem. NÀr barn placeras i familjehem fÄr barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet fÄr en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid övervÀganden av familjehemsvÄrden och har ett visst inflytande i umgÀngesfrÄgor. Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgÀnge mellan de biologiska förÀldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) utifrÄn principen om barnets bÀsta.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mÄngfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mÄngfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor pÄverkar den biologiska mÄngfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mÄngfald och vad förutsÀttningarna för det har varit. Dessa tvÄ studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan pÄverkar den biologiska mÄngfalden och orsakerna som pÄverkar golfbanans förmÄga att skapa biologisk mÄngfald. Det ökar förstÄelsen för planerare för var och hur en golfbana kan anvÀndas i planeringen och vilka faktorer som pÄverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mÄngfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan anvÀndas för att öka den biologiska mÄngfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan ocksÄ bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utstrÀckning Àr avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mÄngfald.

Detta examensarbete skrivs pÄ uppdrag av lÀnsstyrelsen i VÀstmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av StÀholmsbÀcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att pÄ en provplats ta fem prover pÄ bottenfaunan med hjÀlp av handhÄvsmetoden. Djuren artbestÀmdes och dÀrefter gjordes indexberÀkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsstÀllande resultat.

Det finns lÀrare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den Àr i att komma till rÀtta med studenternas missuppfattningar. En lÀrare som vet vilka missuppfattningar som Àr vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen pÄ ett sÀtt som fÄr eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och dÀrmed svara rÀtt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje Ärskursen pÄ det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som anvÀndes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista Äret pÄ det naturvetenskapliga programmet.

Psoriasisartrit (PsA) Àr en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se vÀldigt olika ut hos olika patienter, allt frÄn nÄgra fÄ till vÀldigt mÄnga leder kan vara drabbade. Det Àr ofta de distala lederna i fingrar och tÄr som drabbas men Àven större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tÄr) och entesit (smÀrtsamma inflammationer vid seninfÀsten) Àr sjukdomsspecifika kÀnnetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vÀvnader och den inflammatoriska reaktion som uppstÄr hÄlls igÄng och blir kronisk.

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för vÀrderingen av ett företags biologiska tillgÄngar förÀndrades. Det finns forskning pÄ hur införandet av IAS 41 pÄverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite Àr skrivet om dess pÄverkan pÄ laxodlingsindustrin. Denna uppsats Àmnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar pÄ intressenterna Àgare och anstÀllda. Vi har tillÀmpat en kvantitativ metod dÀr vÄr empiriska studie bygger pÄ numerisk sekundÀrdata.

Under de senaste Ären har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett omrÄde som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framstÀllts i svensk dags? och kvÀllspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmÀrksammat detta ur ett genusperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jÀmstÀlldhet och makt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn pÄ jÀmstÀlldhet samt vad de anser pÄverkar jÀmstÀlldhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar frÀmst jÀmstÀlldhetsbegreppet till förhÄllandet mellan kvinnor och mÀn, men anvÀnder det ocksÄ för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhÄllanden. JÀmstÀlldhet kan utifrÄn kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jÀmstÀlldhet. Det visar sig att nÄgra av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som Àr jÀmstÀlldhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det Àr lÀttare att leva jÀmstÀllt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen sÄg pÄ sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur de sÄg pÄ relationerna till sina biologiska förÀldrar och familjehemsförÀldrar, hur de sÄg pÄ social-tjÀnsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation sÄg ut i vuxen Älder.Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys kÀnslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvÄrden.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och slÀktinghemsförÀldrarupplevde stödet frÄn socialtjÀnsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochslÀktinghem undersöktes ocksÄ samt hur stödet pÄverkades av socialtjÀnstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig pÄ ett fritt sÀtt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med Ätta informanter frÄn tre slÀktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd pÄ flera omrÄden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska förÀldrar. Kontakten med debiologiska förÀldrarna var ett centralt omrÄde dÀr mÄnga informanter efterfrÄgadestörre krav pÄ de biologiska förÀldrarna samt mer bestÀmmanderÀtt i frÄgorrörande de placerade barnen.